Installation av solceller

Avdrag för moms medges i förhållande till hur stor del som å ena sidan används i den momspliktiga verksamheten och som säljs ut på nätet och å andra sidan hur stor del som används för permanent boende. Detta har bekräftats i en dom från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2019 ref. 50). Att näringsidkaren betalt anläggningen privat har ingen betydelse.

I BFNAR 2006:11 Gränsvärden regleras hur medelantalet anställda ska beräknas. I punkt 7 anges att medelantalet anställda ska beräknas på individnivå och utvisa antalet heltidstjänster. I punkterna 8-11 finns några olika alternativ att beräkna medelantalet anställda på.

I kommentartexten till punkterna anges att beräkningen ska utvisa de anställdas arbetsvolym under räkenskapsåret räknat i antal heltidstjänster. Det anges vad som ska uppnås men inte hur själva beräkningen går till.

I exemplen har Bokföringsnämnden, BFN, närmare beskrivit hur man gå tillväga och hur till exempel deltidsanställda, timanställda med mera kan hanteras. Här har BFN avrundat enligt vanliga avrundningsregler.

I ditt fall med två personer som arbetar totalt 50 procent blir det vare sig bra att ange 0 eller 1. Jag skulle istället skriva att företaget har två anställda som tillsammans arbetar 50 procent. Det borde ge den bästa bilden av antalet heltidstjänster. Eftersom företaget har anställda ska noten vara med.

Redovisningsmässigt är det bara den hyra som hyresgästen betalar som ska redovisas som hyresintäkt (nettoomsättning). Stödet som fastighetsägare får ska redovisas som ett statligt stöd på till exempel på konto 3985, Erhållna statliga stöd, och ingå i posten Övriga rörelseintäkter.

Beskattningsunderlaget för hyresgästen är dock såväl hyresdelen som stöddelen. Hyresgästen ska därför faktureras och betala moms för båda delarna.

I momsdeklarationen i ruta 08 ska du fylla i beloppet för både hyran som hyresgästen betalar och för det stöd som hyresvärden får. På så sätt kommer den redovisade momsen att stämma med underlaget från beskattning (totalen i ruta 08).

För att få rätt belopp i ruta 08 så kan redovisningen läggas upp på olika sätt. Ett sätt är att ha ett konto som hanterar stödet i både debet och kredit och där kreditdelen hämtas till momsrapporten och ruta 08.

Här bör du kontakta din programleverantör som kan hjälpa till med vilka uppgifter som hämtas till momsrapporten. Du kan också justera manuellt i momsrapporten för den del som avser stödet.

Stödet för korttidsarbete ska bokföras som en övrig intäkt i resultaträkningen och inte som en minskning av lönekostnaderna. Till exempel konto 3988 som avser erhållna bidrag och ersättningar för personal. Även om det inte ses som ett statsstöd enligt EU-reglerna så ska det redovisas som ett offentligt bidrag.

När det gäller sänkningen av arbetsgivaravgifterna är det ju just en sänkning av kostnaderna och då redovisas den lägre kostnaden i bokföringen på samma konton som du vanligtvis använder.

Om närstående överlåter andelar i ett underskottsföretag mellan sig innebär det inte att det har uppkommit ägarförändring enligt 40 kap. inkomstskattelagen. Orsaken till detta är att närståendekretsen räknas som en person. Ett förvärv från en närstående person medför därför inte att någon ny person har fått det bestämmande inflytandet över underskottsföretaget.

Är det ett aktiebolag är det inte möjligt. Det beror på att en avsättning till periodiseringsfond kräver att motsvarande avdrag görs i redovisningen och enligt en dom från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2012 ref. 61) får ett ändrat bokslut inte ligga till grund för ändrad beskattning.

Är det däremot en enskild näringsidkare finns det inget som hindrar att företagaren begär omprövning för ett tidigare år och gör avdrag för periodiseringsfond. En begäran om omprövning ska ha kommit in till Skatteverket senast det sjätte året efter utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut (sexårsfristen). Om det till exempel visar sig att ett företag visar underskott för inkomståret 2019 kan det alltså vara en bra lösning att begära omprövning av tidigare år och gör avdrag för periodiseringsfond. Fonderna återförs sedan till beskattning ett år när det uppkommit ett underskott eller resultatet är lågt.

Ja det ska man göra. Om företaget tillämpar K3 ska man beskriva alla redovisningsprinciper som företaget tillämpar. Det framgår av punkterna 8.3 och 8.3A.

Om företaget tillämpar K2 så räcker det med att man skriver att man tillämpar K2 men just för företag som utför uppdrag till fast pris ska man ange om man tillämpar huvudregeln eller alternativregeln. Det framgår av punkt 18.5. Det gäller oavsett om det finns något upparbetat i bokslutet eller inte.

Jag uppfattar din beskrivning som att företaget tar emot medel för någon annans räkning. Det är inte företaget som ska redovisa intäkten för anmälningsavgifterna utan de tas emot för annans räkning och ska redovisas som skuld när de kommer in på bankkontot.

Grunden i bokföringslagen är att varje affärshändelse ska redovisas för sig, men det finns regler i Bokföringsnämndens allmänna råd om Bokföring BFNAR 2013:2 som anger när flera affärshändelser får bokföras och presenteras i en bokföringspost. I punkt 2.9 anges att likartade affärshändelser hänförliga till en och samma dag som dokumenteras genom flera verifikationer får bokföras och presenteras i sammandrag i en bokföringspost, om det utan svårighet går att klarlägga vilka affärshändelser som ingår i bokföringsposten. Den regeln tänker jag att du kan använda dig av och ”klumpa ihop” alla inbetalningar under en dag. Däremot inte alla inbetalningar under en vecka.

I samband med veckoavstämningen när provisionen räknas fram och anges på självfakturan redovisas vad som är provisionsintäkt och det som ska betalas till arrangören redovisas som leverantörsskuld. Vid denna tidpunkt redovisas också momsen på provisionen.

Nej det finns inte några krav kring hur texten ska vara utformad – i punkt 5.7 i K2 anges bara att företaget under rubriken ”väsentliga händelser under året” ska ange om bolaget har upprättat balansräkning eller är skyldig att göra det. Motsvarande krav finns i K3 punkt 3.11. Jag skulle nog ha med datum för båda kontrollbalansräkningarna.

Leif Malmborg har i sin bok Likvidation av aktiebolag som förslag skrivit så här:
”Styrelsen har konstaterat att bolagets eget kapital, beräknat enligt 25 kap 14 § ABL understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet och det personliga betalningsansvaret enligt 25 kap 18 § för bolagets kommande åtaganden föreligger för styrelsen. De få nya åtaganden som bolaget gör sker genom kontant förskottsbetalning. Gamla skulder betalas i den takt bolaget förmår. Bolaget har inte ställt in sina betalningar.”

Hur man formulerar det beror ju på förutsättningarna men att det är just personligt betalningsansvar för kommande åtaganden som är viktigt att förtydliga för den läsare som inte vet vad det innebär att driva företaget vidare efter en andra kontrollbalansräkning.

I det här fallet handlar det om ett förlustkontrakt. I K2 tas den här situationen upp i kommentaren till punkt 16.8:
”Ett förlustkontrakt är ett kontrakt där företagets oundvikliga utgifter för att uppfylla sina åtaganden överstiger de förväntade ekonomiska fördelarna. Endast sådana åtaganden som finns på balansdagen ska redovisas. Ett exempel är ett bindande kontrakt på inköp av varor som ännu inte levererats och som företaget bedömer kan komma att medföra en förlust.

Med oundvikliga utgifter avses utgifter som företaget genom eget handlande inte kan undgå. Kan företaget komma från utgiften är den inte oundviklig. Ett exempel är att företaget har ett kontrakt som kan hävas utan att det föranleder ersättning till motparten. Ett annat exempel är ett företag som hyr en lokal vilken företaget inte kan utnyttja, men som med hyresvärdens medgivande hyrs ut i andra hand till en hyra som minst motsvarar förstahandshyran. I och med andrahandsuthyrningen är hyresavtalet inte ett förlustkontrakt.”

I K3 anges följande i punkt 21.3:
”Ett förlustkontrakt är ett kontrakt där företagets oundvikliga utgifter för att uppfylla sina förpliktelser överstiger de förväntade ekonomiska fördelarna av kontraktet. Med oundvikliga utgifter avses det lägsta av å ena sidan utgifterna för att fullfölja kontraktet och å andra sidan skadestånd eller liknande ersättningar om kontraktet inte fullföljs.”
I båda regelverken är alltså begreppet oundvikliga utgifter centralt. Straffavgiften är en sådan oundviklig utgift som företaget ska redovisa som kostnad direkt i bokslutet 191231. När det gäller hyran för perioden april-december 2020 blir frågan om de får hyra ut lokalen i andra hand och om de kan hitta en hyresgäst. I så fall är utgiften inte oundviklig och ska inte kostnadsföras 191231. Annars skulle jag se det som ett förlustkontrakt – förutsatt att uppsägningen skett före balansdagen. Man bör också fundera över om detta är en exceptionell kostnad som företaget borde redovisa i not.