Sverige har de senaste decennierna byggt sitt välstånd på förekomsten av en växande mängd små och mindre familjeföretag. Idag är en miljon eller 99,4 procent av Sveriges dryga en miljon företag, små företag med färre än 50 anställda. Endast 1000 företag eller 0,1 procent av alla företag i Sverige är stora företag med fler än 250 anställda.

Skatteintäkterna från våra företag och deras anställda finansierar näst intill all offentlig verksamhet, men det är ett mindre antal storföretag som dominerar i media och som får beslutsfattarnas uppmärksamhet. Kunskapen om våra små och mindre företags betydelse för svensk ekonomi brister tyvärr hos alltför många beslutsfattare. Bristen på kunskap är dock mindre allvarlig än bristen på intresse för hur mindre företag faktiskt fungerar och vilken betydelse våra okända entreprenörer och företagare har för vårt nuvarande och även framtida välstånd.

I spåren av Covid-19 har alla världens företag haft störningar och problem och Sverige är inget undantag. En del branscher går strålande men många företag kämpar för sin existens då kunderna plötsligt helt eller delvis har försvunnit men kostnaderna kvarstår, åtminstone på kort sikt. För de mindre företagen är det svårast, eftersom de har haft begränsade möjligheter att bygga upp ekonomiska reserver då en stor del av omsättningen går till skatter och avgifter för att hålla igång den välfärd vi har i Sverige.

Regeringen har insett att något måste göras för att rädda den hand som föder vårt välstånd, men de har bara inte förstått hur. Resultatet är skrämmande. En mängd stöd har presenterats i löpande TV-sändningar och pressmeddelanden, allt i gott syfte att lösa den samhällskris som nu råder. Stöden har konstruerats med goda avsikter men med bristande förståelse för olika företags verklighet. Resultatet blir att mycket få företag kan och vill ta del av stöden. Det är då viktigt att inte misstolka utebliven efterfrågan på stöd med avsaknad av behov. Utformningen av stöd måste förenklas och med en rimlig kontrollinsats kunna kanaliseras till företag med överlevnadsförmåga efter coronapandemin i syfte att hålla igång maskineriet och undvika en delvis punkterad ekonomi.

Omställningsstödet har beräknats till 39 miljarder, men bara 621 miljoner eller 1,5 procent (!) av detta har betalats ut. En starkt bidragande orsak är komplicerade ansökningsprocesser och krav på revisorsintyg för företag som inte ens har ett krav på revision. Med en miljon småföretag där dessutom hälften drivs i enskild firma fungerar det inte att Sveriges drygt 3 000 revisorer – som normalt är verksamma i medelstora och större företag – snabbt förväntas ta ett nytt uppdrag och sätta sig in i ett småföretags situation för att upprätta ett revisorsintyg. En annan märklighet är att ett företag som valt att lämna en mindre utdelning till ägaren – vilket kräver mindre likviditet än lön – är helt bannlyst från att söka stöd. Sådan brist på förståelse är mycket oroväckande för vårt näringsliv.

Tiden går fort för allt fler företag i krisens spår. En del kommer inte att klara övervintringen och därmed gå under. Vi går mot en hög arbetslöshet där prognosen pekar mot 11-12 procent. Det kommer att ställa stora ekonomiska krav på samhället under många år framöver, med en nota som ska betalas av skattebetalarna.

Det finns bara ett sätt att lösa problem – vi måste förstå den verkliga bakgrunden. Det finns inga företag – aktiebolag, enskilda firmor, handelsbolag eller ekonomiska föreningar – inom Rosenbads väggar. Företagen finns ute i verkligheten och möter varje dag den ekonomiska krisen. De företag och företagare som nu kämpar för sin existens och för sina anställda, sätter sin tilltro till att alla utlovade stöd ska kunna underlätta och överbrygga krisen för att kunna övervintra och fortsätta driva sina livsverk när hjulen börjar snurra igen. Då måste det fungera i verkligheten.

Problemen kan bara lösas genom att samarbeta och föra en konstruktiv dialog med de aktörer som besitter kunskap om olika företagstyper och deras behov. Srf konsulterna är ett branschförbund som besitter sådan kunskap. Våra medlemmar arbetar löpande med redovisning, rådgivning och löneuppdrag åt fler än 300 000 företag i Sverige. Vi vill givetvis att skattemedel ska användas klokt och på rätt sätt och inte utnyttjas eller missbrukas av mindre nogräknade företag och företagare. Men samtidigt måste stöden utformas så att problemen kan lösas, vilket kräver flera förändringar.

Förenkla kraven på att få stöd till våra företag, tillåt utdelning med schablonbelopp eller avräkna uttagen utdelning från sökt stöd istället för att bannlysa hjälp till dessa företag. Ersätt kravet på revisorsintyg för att få omställningsstöd för den majoritet av aktiebolagen och alla enskilda näringsidkare som inte har någon revisor, och låt istället Auktoriserade Redovisningskonsulter, som sköter redovisningen åt företagen, svara för det underlag som krävs för att få stöd.

Om vi förenklar och förtydligar kraven för att få stöd kommer det kanske att uppstå några fel som konsekvens. Men håller vi fast vid dagens system är risken att nyttan med stödåtgärderna i stort uteblir. Prognoserna för arbetslöshet, konkurser och frivillig nedmontering av företag kan komma att bli onödigt dystra och mycket kostsamt för samhället. Vår uppmaning till regeringen är att vända sig utåt och lyssna på företagen, engagera näringslivsaktörer och branschorganisationer. Vi har en gemensam målbild – att hålla igång ett hållbart svenskt näringsliv.

Katarina Klingspor, Förbundsordförande Srf konsulterna
Roland Sigbladh, Förbundsdirektör Srf konsulterna
Mikael Carlson, Rådgivningsexpert Srf konsulterna