Srf konsulternas remissvar är resultatet av ett mycket djupt samarbete mellan Srf Lönsam, Srf Löneexpertgrupp, Skatteverket och Försäkringskassan.

– Det är tillsammans vi förändrar branschen och vi är även eniga i vårt remissvar. Rent tekniskt är det möjligt att genomföra utredningens förslag redan nu, säger Malin Sköld, produktområdeschef Fortnox.

Delbetänkandet från 2022 års skatteförfarandeutredning har rubriken: En utvecklad arbetsgivardeklaration – åtgärder mot missbruk av välfärdssystemen (SOU 2023:47). Remisstiden gick ut 29 december 2023. Regeländringarna kan träda i kraft 1 juli 2024. Grundtanken är att fler uppgifter ska hämtas in i samband med rapportering av arbetsgivardeklaration.

Remissen som lämnats in av Srf konsulterna har föregåtts av ett antal möten mellan programvaruleverantörer, löneexperter och myndigheter under branschorganisationens paraply. Två av utredningens förslag, som Srf konsulterna samtycker till, har Skatteverket i centrum:

• Vid utlämnande av individuppgifter till en annan myndighet eller en arbetslöshetskassa ska Skatteverket också informera om uppgifterna ändrats eller rättats av uppgiftslämnaren.

• Skatteverket ska få informera den mottagande myndigheten eller arbetslöshetskassan om att Skatteverket har frångått uppgiften i ett beskattningsbeslut. 

Samverkan

Skatteverkets Monica Gyllander, verksamhetsutvecklare, betonar vikten av samverkan för att få rätt insikter, formulera genomförbara förslag och nå lösningar som fungerar för branschen, näringslivet och samhället i stort:

– Vid större tekniska förändringar behöver vi tid för att, tillsammans med programvaruföretagen, testa olika lösningar innan en regeländring träder i kraft. Vi behöver också tid till dialog med Försäkringskassan och andra berörda myndigheter.

– Nyckeln till att nya system och ändrade system fungerar när en lagändring träder i kraft är föregående diskussioner och samarbeten av den typ Srf konsulterna arbetar för, även när det gäller den nu aktuella utredningen och remissen.

Individnivå

Vad gäller Försäkringskassans roll föreslår utredningen bland annat att AGI ska användas för att föra över uppgifter om föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning från arbetsgivaren, och frånvaro där detta kan bli aktuellt. Myndigheten föreslås få tillgång till fler uppgifter på individnivå. Bland annat för att kunna beräkna och kontrollera sjukpenning. Allt för att stoppa bedrägerier.

– Som syns i remissvaret ser vi verkliga möjligheter att minska konsulternas administrativa börda genom att mer information skickas med i samband med AGI-rapporteringen. Det är vi programutvecklare, löneexperterna, branschen och myndigheterna helt överens om. Vi hoppas att detta är starten på något nytt. Lönesystemen innehåller redan i dag väldigt mycket information som vi kan börja rapportera in så snart lagar och regler tillåter.

Det säger Malin Sköld som redan 2012, tillsammans med Srf konsulternas Zennie Sjölund, skrev remissen till utredningen som ledde till att kontrolluppgifter började lämnas in till Skatteverket en gång i månaden, i stället för en gång om året. Detta blev sedan till AGI.

– Utan vår goda samverkan hade AGI-lösningen aldrig blivit så bra, resonerar Malin Sköld, som i dag representerar Fortnox i Srf konsulternas samverkansgrupp Lönsam, som samlar de svenska lönesystemleverantörerna.

Löneexperter

Lotta Sprangers är HR- och löneexpert på Simployer och ingår i Srf konsulternas lönegrupp sedan 2019. Hon jobbar med lönekunder och lönefrågor i vardagen och leder löneutbildningar. Hennes åtta kollegor i gruppen har liknande bakgrund. Från deras håll dominerade en synpunkt i arbetet med remissen:

– Det bör även fortsättningsvis finnas möjlighet att göra korrigeringar och rättelser av ingivna uppgifter hos Försäkringskassan. Annars väntar merarbete för oss, företagen och Försäkringskassan. Alla som jobbar med lön vet hur vanligt det är att exempelvis personal rapporterar in frånvaro fel och justerar i efterhand. Till exempel att man anger sjukfrånvaro fast det var vård av barn som orsakade frånvaron.

Justera uppgifter

I remissen listas sex konkreta scenarier som understryker vikten av att kontrollen av de inlämnade uppgifterna inte görs för tidigt. Som utredningens förslag är skrivet kommer det inte att gå att korrigera uppgifter när de väl är inlämnade via AGI.

– Vi är överens om att det bör justeras. Det är överlag väldigt intressant och givande att ta del av insikterna från de andra. Genom denna samverkan får även vi som jobbar med lön i vardagen en chans att påverka branschen som helhet och lagstiftningen som styr vår vardag. Samtidigt får vi en insikt i, och förståelse för, hur programvaruutvecklarna och myndigheterna resonerar. Det är mycket värdefullt, avslutar Lotta Sprangers.