Auktorisation: En väg till yrkesstolthet och trygghet

Sambandet mellan auktorisation och yrkesnöjdhet är slående. Bland auktoriserade svarande är hela 99 procent nöjda med sitt yrkesval – en siffra som tydligt sticker ut i undersökningen. En av fem svarande är idag auktoriserad lönekonsult. Av de som inte är auktoriserade idag så är en tredjedel intresserade av att bli det. Intresset är särskilt stort bland yngre yrkesverksamma och i privat sektor.

– Det är tydligt att auktorisation både är en kvalitetsstämpel gentemot det egna arbetet och kunderna, samt ett karriärverktyg som stärker hela löneområdet genom att höja statusen och tydliggöra kompetenskraven. Den blir ett sätt att visa vad man står för och bidrar till en känsla av stolthet och trygghet i yrkesrollen, säger Zennie Sjölund, branschansvarig lön på Srf konsulterna.

Regelbundna utbildningar – viktig framgångsfaktor

Att auktoriserade lönekonsulter är nöjdare beror enligt Visma på kopplingen mellan kompetens, utveckling och arbetsglädje. Auktoriserade lönekonsulter deltar oftare i kompetenshöjande aktiviteter och utbildningar, vilket gör att de håller sig uppdaterade i en snabbt föränderlig omvärld. Detta stärker både yrkesstoltheten och tillfredsställelsen i rollen. Även lönechefer och systemförvaltare uppvisar mycket hög yrkesnöjdhet.

De som regelbundet deltar i utbildningar, särskilt auktoriserade, uppger i betydligt högre grad att de är nöjda med sitt yrkesval. Två av tre som utbildar sig flera gånger per år är också mycket nöjda med sin roll.

Men det finns utmaningar. Tidsbrist, ensamarbete och brist på nätverk är några faktorer som gör det svårt att hålla sig uppdaterad, särskilt i mindre organisationer.

– Det är roligt att det är så tydligt med att kompetenshöjande aktiviteter ökar trivseln. Därför är det viktigt att lönekonsulter ges förutsättningar att fortsätta utvecklas, även i mindre organisationer. Inte bara för den enskilda individens skull, utan också för att säkerställa kvaliteten i en snabbt föränderlig omvärld, säger Zennie Sjölund.

AI på stark frammarsch – men fortfarande i startgroparna

En annan tydlig trend i årets rapport är hur snabbt AI-tekniken etablerat sig i branschen. Användningen har nästan fördubblats sedan 2024, i dag använder varannan AI i sitt arbete. AI används mest av lönechefer, systemförvaltare och auktoriserade lönekonsulter. Men även om tekniken är på väg in i vardagen, är det fortfarande få som använder AI i större skala.

– Det finns ett stort intresse för AI och AI är ett av de teknikverktyg som kan effektivisera och kvalitetssäkra löneprocesser, men är fortfarande ett ganska abstrakt begrepp, säger Zennie Sjölund.

När användarna får välja var AI kan göra mest nytta i löneprocessen hamnar kontroller och avvikelsehantering i topp – tätt följt av digitalt stöd som chattfunktioner. Kommentarer från undersökningen visar också en stark önskan om att AI ska kunna ta över tyngre administrativa moment som filinläsning, lönerevision och schemaläggning.

Automatisering har blivit norm – men systemen halkar efter

65 procent av de svarande automatiserar idag mer än hälften av sina löneprocesser, en ökning med 13 procentenheter på två år. Trots det upplever många att systemstödet inte hänger med. Det gäller särskilt integrationer och anpassningar till lagar och kollektivavtal.

– Förutsättningarna för automatisering har förbättrats, men vi har en väldigt komplex lönehantering utifrån exempelvis mer än 650 kollektivavtal. Förändringar i lagstiftning och annat kräver utvecklingstid, samtidigt har mycket hänt i omvärlden som påverkar systemen. Det är väldigt glädjande att exempelvis VAB-frånvaron i AGI kunde införas utifrån egentligen omöjliga förutsättningar. Mycket tack vare systemleverantörernas samverkan gällande tekniska krav. Det är en del av den automatiserade rapportering som vi ser öka, säger Zennie Sjölund.

En tydlig uppgång syns också inom offentlig sektor, där automatiseringsgraden nu närmar sig den privata. Det visar att digitaliseringen nu tar fart även i traditionellt mer regelstyrda organisationer.

Stress och teknik utmanar

94 procent uppger att löneprocessen fungerar på deras arbetsplats – en klar förbättring jämfört med föregående år. Dokumentation och automation går hand i hand och gör verksamheten bättre rustad för förändringar.

Men yrkesrollen är inte utan utmaningar. Hög arbetsbelastning, ensamarbete, tekniska begränsningar och föränderliga regelverk är vanliga hinder. Det gäller särskilt inför lönekörningar, där stressnivån ofta är som högst.

– Många jobbar väldigt ensamma och sitter på all kompetens själva. Det är en hållbarhetsfråga, både för individen och för verksamheten, säger Zennie Sjölund. Därför är det så viktigt att delta i nätverk och andra sammanhang där man kan hjälpas åt med att hantera utmaningar och delge erfarenheter, både positiva och negativa.

– Lön är inte bara en funktion – det är ett affärskritiskt område som kräver både expertis och utvecklingsmöjligheter. För att fortsätta leverera kvalitet behöver vi rusta både systemen och människorna som jobbar i dem, avslutar Zennie Sjölund.