Lönetransparens kräver tydlighet – inte tolkning
Men för att direktivet ska få avsedd effekt krävs ett genomförande som är rättssäkert och praktiskt möjligt.
Lönetransparensdirektivet ska vara infört i svensk rätt senast i juni 2026. Den första rapporteringen föreslås ske i maj 2027, men avser löneuppgifter för 2026, ett löneår som redan har påbörjats. Förberedelse- och anpassningstiden är därmed mycket kort för arbetsgivare, systemleverantörer och myndigheter. Denna tidspress har blivit allt vanligare vid implementering av EU-regler och riskerar nu att påverka kvaliteten i genomförandet.
Avgörande förutsättningar saknas
Regeringens lagrådsremiss bygger i huvudsak på befintliga svenska regelverk om lönekartläggning, vilket är en rimlig utgångspunkt. Ambitionen att undvika ökad administrativ börda är också välkommen. Samtidigt saknas i dag avgörande förutsättningar för att rapporteringen ska bli transparent, jämförbar och rättssäker. Det är fortfarande oklart vilka företag som omfattas, hur antalet anställda ska beräknas och vilka definitioner som ska ligga till grund för rapporteringen. Exempelvis används yrkesklassificeringar och befattningsindelningar olika i lönesystem och lönekartläggningar. Kravet på rapportering av både års- och timlön försvåras ytterligare av att gemensamma definitioner av exempelvis årsarbetstid saknas.
Otydlighet ökar risk för fel
Utan tydliga definitioner och enhetliga förutsättningar riskerar arbetsgivare och systemleverantörer att behöva lägga betydande resurser på tolkning och manuell hantering. Det ökar risken för felaktig rapportering och minskar spårbarheten mellan uppgifter i lönesystemen och den information som rapporteras externt. Eftersom regelverket är sanktionsbelagt kan brister i rapporteringen även medföra ekonomiska konsekvenser för arbetsgivare. I förlängningen finns också en risk att rättsliga prövningar krävs för att skapa praxis, något som är resurskrävande för samtliga parter.
Krävs föreskrifter och vägledning
För att minska dessa risker krävs att ansvarig tillsynsmyndighet ges tydliga möjligheter att, inom ramen för sitt uppdrag, meddela föreskrifter och vägledning. Det handlar om att klargöra centrala definitioner, beräkningsgrunder och former för uppgiftslämnande, inte om att detaljstyra, utan om att skapa gemensamma och förutsebara spelregler. Ett sådant angreppssätt är avgörande för att möjliggöra standardiserad och spårbar rapportering, utan att i onödan öka den administrativa bördan.
Samverkan som ger resultat i praktiken
10 februari 2026Sedan drygt tio år tillbaka samverkar Srf konsulterna, FAR och Skatteverket i olika forum. För Srf konsulterna är detta ett viktigt sätt att ta medlemmarnas frågor vidare – och samtidigt bidra till att regelverk, information och digitala lösningar fungerar för konsulterna i deras vardag.
Lönedata visar: AI förändrar arbetsmarknaden
30 januari 2026
Hur påverkar användningen av artificiell intelligens arbetsmarknaden? En mycket omfattande studie visar att AI redan har mätbara effekter – framför allt för unga vuxna i början av yrkeslivet. För löne- och redovisningskonsulter kan resultaten ge viktiga insikter om hur arbetsmarknaden förändras och hur lönedata kan användas för att tolka utvecklingen.
Srf konsulterna tipsar: Viktiga datum i januari
20 januari 2026
Det finns många viktiga datum i januari att hålla koll på för dig som är redovisningskonsult eller lönekonsult. Momsdeklaration och AGI är två exempel. Utöver det finns det inlämningar som bara görs nu i januari – och som därför är extra viktiga.
Den 31 januari är sista dagen för att lämna in kontrolluppgifter samt ansöka om rot- och rutavdrag och grön teknik. I år infaller den 31 januari på en lördag, vilket gör att sista dagen att lämna in uppgifter och ansökan är den 2 februari.
Den 20 januari öppnar den nya tjänsten för att ansöka om växa-stöd som sker genom en återbetalning av arbetsgivaravgifter
