Skatteverket har gjort en uppseendeväckande tolkning av domen. Enligt Skatteverket kan avdrag inte kan medges för utgifterna om den skattskyldige har startat och bedrivit en annan verksamhet innan redovisningsverksamheten påbörjats. Enligt Skatteverket gäller avdragsförbudet dessutom endast utbildningskostnader och inte andra utgifter. Avdrag skulle alltså medges i en ny verksamhetsgren för t.ex. inventarier och marknadsföringskostnader men inte utbildningskostnader.

Kritik mot Skatteverkets tolkning

Enligt min mening är Skatteverkets tolkning uppenbart felaktig. Den är nämligen oförenlig med legalitetsprincipen. Det vill säga all offentlig maktutövning måste ha stöd i lag. Eller som det också brukar uttryckas, ingen skatt utan lag. Skatteverkets tolkning är också i strid med lagens systematik, eftersom 16 kap. IL saknar särregler för utbildningskostnader i enskild näringsverksamhet.

En jämförelse kan göras med 16 kap. 13 § IL. Det är en särskild bestämmelse som reglerar ett avdragsförbud för avgifter till arbetsgivarorganisationer. För att Skatteverkets tolkning av utbildningskostnader ska vara riktig krävs det en liknande särregel. Det följer av grundläggande lagtolkningsprinciper.

Enligt en artikel av professor Robert Påhlsson i Svensk skattetidning, där han diskuterar HFD 2012 ref. 38, är Skatteverkets tolkning inte heller förenlig med likhetsprincipen.

Ett annat problem med Skatteverkets tolkning är att den grundar sig på spekulationer om vilka förutsättningar som gällde i 2012 års mål. Det framgår nämligen inte av HFD 2012 ref. 38 om det fanns flera verksamhetsgrenar, och i så fall i vilken ordning de startats. Utan denna vetskap är det naturligtvis svårt att dra slutsatsen att avdrag för utbildningskostnader endast medges i den först startade verksamhetsgrenen.

Begärt förhandsbesked i sakfrågan

Ebba har för avsikt att i framtiden starta en egen redovisningsverksamhet som enskild näringsidkare och bli auktoriserad redovisningskonsult hos Srf konsulterna. Hon har emellertid för avsikt att starta en syverksamhet innan redovisningsverksamheten påbörjas. Enligt Ebba är det ett bra sätt att under studietiden skaffa sig erfarenhet av att driva näringsverksamhet, men också ett sätt att förbättra ekonomin.

För att få klarhet i rättsläget sökte Ebba ett förhandsbesked. Rättsfrågan var om avdragsrätten för utbildningskostnader i redovisningsverksamheten kunde påverkas av att en syverksamhet startats innan redovisningsverksamheten påbörjats. Finns det stöd i 16 kap. 1 § IL för att att utbildningskostnader ska särbehandlas?

Avvisad ansökan

Skatterättsnämnden avvisade ansökan. I Skatterättsnämndens bakgrundsbeskrivning har man på ett korrekt sätt redogjort för den tänkta utbildningen. Ebba har dessutom hänvisat direkt till Srf konsulternas PUB-utbildning. Trots det avvisades ansökan med motiveringen att det förelåg motstridiga uppgifter om utbildningen. Vilka dessa motstridiga uppgifter skulle ha varit framfördes aldrig.

Ansökan har upprättats av professor Urban Rydin och jag har haft full insyn i ärendet. Jag har inte kunnat upptäcka några motstridiga uppgifter. Att det skulle finnas motstridiga uppgifter framstår dessutom som märkligt. Skatterättsnämnden har nämligen under processen efterfrågat kompletteringar och det dröjde närmare sex månader innan avvisningsbeslutet fattades.

En viktig fråga som måste klargöras

Det är en viktig fråga att klargöra om utbildningskostnader ska särbehandlas enligt 16 kap. 1 § IL. Rättsfrågan är inte bara viktig för redovisningskonsulter. Ett klargörande kan t.ex. vara viktigt för en frisör. Enligt Skatteverket kan nämligen en frisör nekas avdrag för utbildningskostnader för att bli nagelskulptör, eftersom det är en ”utvidgning av den bedrivna verksamheten”.

Ett annat exempel skulle kunna vara en IT-konsult som även bedriver en cykelverkstad som startats före IT-verksamheten. Om Skatteverkets tolkning är korrekt skulle avdrag inte medges för några utbildningskostnader i IT-verksamheten. Det är en skrämmande tanke.

En ny ansökan på gång

En ny ansökan kommer att lämnas in, eftersom avvisningsbeslutet grundar sig på motstridiga och därmed oklara uppgifter. Förhoppningsvis kommer Skatterättsnämnden denna gång att förstå vikten av att klargöra hur 16 kap. 1 § IL ska tolkas när det gäller utbildningskostnader. Utbildning är nämligen av stor betydelse för utvecklingen och konkurrenskraften i svenskt näringsliv.