I avstämningsbolag (Euroclear) finns inga aktiebrev längre. I mindre aktiebolag (kupongbolag) däremot får de fortfarande utfärdas. Men det är frivilligt. På begäran från en enskild aktieägare måste dock bolaget skriva ut och överlämna ett aktiebrev som avser dennes aktier. Det finns dock inget krav på att bolaget i ett sådant fall måste utfärda aktiebrev även till övrig ägare.

Ett aktiebrev måste skrivas ut på ett pappersdokument. Det får inte vara digitalt. Enligt 6 kap. 2 § aktiebolagslagen ska bolagets firma, organisationsnummer och om bolaget är privat eller publikt anges på aktiebrevet. Även aktieägarens namn ska vara angivet samt hans eller hennes person- eller organisationsnummer eller annat identifieringsnummer som exempelvis födelsedatum. Aktiebrevet får endast lämnas ut till den som är införd i aktieboken och först när full betalning erlagts för den eller de aktier brevet lyder på. Vidare måste aktiebolaget ha blivit registrerat hos Bolagsverket om aktien tecknats i samband med att bolaget bildats. Aktie som tillkommit vid ny- eller fondemission får inte lämnas ut förrän emissionen har registrerats.

Ett aktiebrev kan bestå av en eller flera lika aktier. Det är vanligt att ett aktiebrev omfattar till exempel aktierna 1-250 och ett annat aktiebrev aktierna 251-500.

Förbehåll

Om det finns olika aktieslag i bolaget ska det av aktiebrevet framgå om det avser till exempel A-aktier eller preferensaktier. Vissa förbehåll som ingår i bolagsordningen måste också framgå. Dessa kan på aktiebrevet förkortas med ”konvertibel”, ”samtycke”, ”förköp”, ”hembud” respektive ”inlösen”.

Införs ett sådant förbehåll genom en ändring i bolagsordningen ska utfärdade aktiebrev begäras in för påskrift. Bolaget har i ett sådant fall möjlighet att hålla inne den aktieutdelning som belöper på aktien till dess aktiebrevet lämnats in.

Ett förbehåll enligt bolagsordningen gäller mot en förvärvare av aktien även om det inte framgår av aktiebrevet. Men styrelsen kan i ett sådant fall bli skadeståndskyldig mot aktieägarna om den försummat att ta in en sådan uppgift i aktiebreven.

Aktiens kvotvärde behöver inte anges på aktiebrevet. Det kan rent av vara olämpligt. Vid en framtida ändring av kvotvärdet kan det då bli nödvändigt att lämna in aktiebrevet till bolaget för ändring. Tidigare skulle ett aktiebrev innehålla uppgift om aktiens nominella belopp. Det kravet har slopats. Men det finns inget hinder mot att det står kvar på äldre aktiebrev.

Av aktiebrevet ska det slutligen framgå vilken dag det lämnats ut. Men innan det lämnas ut ska det undertecknas av minst halva styrelsen.

Överlåtelse

När aktiebrev utfärdats är de rättigheter som aktien är förenad med knutna till aktiebrevet. När en ägare vill överlåta sina aktier skriver han under en överlåtelseförklaring på aktiebrevet. Det är inte nödvändigt att ange till vem överlåtelsen sker utan överlåtelsen kan ske in blanco. Men vill förvärvaren i ett sådant fall utöva sin rätt som aktieägare i bolaget och till exempel rösta för aktien, måste han komplettera överlåtelseförklaringen med sitt namn och därefter låta anteckna sig i aktieboken.

Om aktieägaren tappat bort det aktiebrev han erhållit måste det dödas innan ett nytt aktiebrev kan utfärdas och aktierna överlåtas. Ansökan om dödning av aktiebrev görs hos Bolagsverket. Räkna med att förfarandet hos Bolagsverket tar minst ett år. Rekommendera därför dina kunder att förvara sina aktiebrev på ett betryggande sätt.