Den som vill fördela sin kvarlåtenskap på annat sätt än vad som följer av den arvsordning som gäller enligt lag måste skriva ett testamente.

För att skapa garanti för att testamentet tillkommit på ett riktigt sätt och underlätta framtida bevisning finns vissa formkrav som måste vara uppfyllda.

• Ett testamente ska vara skriftligt men det behöver inte vara författat av testator (den som skriver testamentet). Om det består av mer än en sida måste sidorna hänga ihop. Behövs två sidor kan man skriva på båda sidorna av ett ark.
• Testator ska underteckna testamentet inför två vittnen som samtidigt ska vara närvarande när han gör det. Har testator skrivit sitt namn på testamentet i förväg ska han inför de samtidigt närvarande vittnena intyga att det är hans underskrift som finns på testamentet.
• Vittnena ska skriva sina namn och på så sätt bestyrka testamentet.
• Vittnena ska känna till att det är ett testamente de bevittnar men behöver inte känna till innehållet.

Det är viktigt att vittnena är närvarande samtidigt vid testator och att de skriver på testamentet där på plats. I rättsfallet NJA 1978 s. 189 hade testator fått testamentet undertecknat på en arbetsplats av två vittnen. Vittnena hade var för sig undertecknat testamentet på sina arbetsrum. Testamentet var därför ogiltigt.

I ett annat fall hade vittnena varit närvarande samtidigt när testator undertecknade testamentet. Det ena vittnet skrev på medan det andra tvekade. Det vittnet skrev sedan på testamentet fyra år senare när testator avlidit. Även det testamentet var ogiltigt, NJA 1994 s. 145. Vittnets påskrift ska göras i nära anslutning till när testator undertecknar testamentet. Domstolen ansåg att fyra år var en för lång tid för att det kravet skulle vara uppfyllt.

Vittnena behöver inte skriva sina namn på själva testamentshandlingen. Formkravet är uppfyllt även om vittnena skriver sina namn på ett förseglat kuvert om testator förklarar att den handling som ligger i kuvertet är hans testamente, NJA 1940 s. 351.

Tänk på att även tillägg och ändringar av befintligt testamente kräver bevittning för att bli giltiga.

Vittnet är viktigt

Vittnena utgör en garanti för att allt gått riktigt till. Det är därför viktigt att de kan identifieras i efterhand. Enligt lagen bör de vid sitt namn anteckna yrke och var de bor samt tiden för bevittningen och andra omständigheter som kan vara av betydelse för testamentets giltighet. Det kan rekommenderas att vittnena dessutom anger sina personnummer, även om det inte är ett lagkrav.

I praktiken används en vittnesmening som är formulerad på ungefär samma sätt i olika testamentsmallar.

”Att [namn], som vi känner personligen, denna dag med sunt och fullt förstånd och av fri vilja i vår samtidiga närvaro förklarat ovanstående förordnande vara [hans/hennes] yttersta vilja och därunder tecknat sitt namn, intygar vi som särskilt anmodade testamentsvittnen”.

Finns dessa uppgifter med i testamentet skapar de en presumtion för att formkraven uppfyllts. Det krävs därför starka bevis för att det vittnena intygat inte stämmer, om presumtionen ska brytas. I NJA 1994 s. 34 hävdade barn från ett tidigare äktenskap att ett inbördes testamente var ogiltigt eftersom deras far inte varit närvarande när testamentet bevittnades. En uppfattning som stöddes av vittnesmål av det ena testamentsvittnet. Men eftersom vittnet på testamentet intygat att fadern varit närvarande vägde det tyngre i bevishänseende än ett senare vittnesmål i domstolen. Testamentet ansågs därför giltigt.

Krav på vittnet

Vem som helst kan inte bevittna ett testamente. Ett sådant vittne måste uppfylla vissa grundläggande krav.

Vittnet får inte

• vara under 15 år
• sakna insikt i bevittningens betydelse på grund av psykisk störning
• vara gift eller sambo med testator
• vara syskon eller gift med syskon till testator
• släkt med testator i rätt upp eller nedstigande led (förälder, barn).

Dessutom får inte den som är testamentstagare eller närstående till en sådan person vara vittne. Har en sådan person bevittnat testamentet blir dock inte hela testamentet ogiltigt utan enbart förordnandet som berör det aktuella vittnet.

Testator kan i ett testamente ge någon person uppdraget att förvalta och skifta dödsboet när testator gått bort. Det finns inget hinder mot att en sådan person, som kallas testamentsexekutor, bevittnar testamentet.

Sedan den 1 januari 2013 kan inte längre den som företräder eller ingår i en styrelse för en juridisk person bevittna ett testamente till förmån för den juridiska personen. Ett testamente som upprättats tidigare med ett sådant vittne är dock fortfarande giltigt.

Tänk framåt

Eftersom ett testamentsvittne personligen har varit närvarande och träffat testator vid upprättandet av testamentet kan ett sådant vittne ibland ha information om testator och omständigheterna runt upprättandet som kan vara avgörande vid en framtida arvstvist. Det är därför lämpligt att välja testamentsvittnen som är betydligt yngre än testator så att det är sannolikt att de lever när testator gått bort.