Den första moderna boken om bokföring tillskrivs italienaren Luca Paciolo. 10 november 1494 utkom hans “Summa de arithmetica, geometrica, proportioni et proportionalita”. I den beskriver han hur Venedigs handelsmän dokumenterar sina affärer via olika debiteringar, krediteringar, journaler och konton. Vilket, fullkomligt osökt, för in oss på det dokument som vägleder i princip all bokföring i Sverige i dag: Baskontoplanen.

Stödlitteratur

– Problemet är att många tar första bästa konto i baskontoplanen som verkar passa det som ska bokföras och för in uppgifter under det kontot. Man går på namnet och kör på. Tyvärr missar man då lätt konceptet med baskontoplanen, det som gör att allt blir rätt från början.

Claes Eriksson, även ledamot av Bokföringsnämnden, syftar på stödlitteraturen som matchar planen. Där klargörs exempelvis vad som gäller för bokföring av billeasing när det är en personalkostnad och checkräkningskredit vid redovisning enligt K3 – oftast kortfristig skuld.

– Det är två exempel på områden som inte är jättesvåra men ändå vållar många frågor hos redovisningskonsulter, trots att svaren finns att hitta i stödlitteraturen till BAS.

Balans i livet

I år infaller den internationella redovisningsdagen på en söndag. I normalfallet är det en ledig dag.

– Om vi accepterar att redovisningens grunder är ett italienskt påfund bör vi också anta deras – i alla fall enligt myten – livsbejakande inställning till tillvaron i stort. Man jobbar när man jobbar och är ledig när man är ledig. Det är bäst för både arbetsgivare och arbetstagare, avslutar Claes Eriksson som själv firar årets internationella redovisningsdag med att titta på innebandy och avnjuta en god middag. Inte med arbete.