När ett aktiebolag registreras måste man ange hur stort aktiekapital bolaget ska ha. Det är en buffert av eget kapital. Har denna buffert försvunnit säger man att aktiekapitalet är förbrukat.

För att säkerställa att aktiebolaget verkligen har aktiekapitalet intakt finns det bestämmelser i 25 kapitlet aktiebolagslagen om hur styrelsen ska agera när det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Efter att ha upprättat en kontrollbalansräkning och kallat till en första kontrollstämma har styrelsen åtta månader på sig att återställa hela aktiekapitalet. Om kapitalbristen inte läks inom denna rådrumsfrist ska bolaget likvideras.

Återställa aktiekapitalet

Naturligtvis hävs likvidationsplikten om bolagets rörelse under rådrumsfristen ger ett överskott så att det egna kapitalet ökar och täcker aktiekapitalet. En annan möjlighet är att förhandla med bolagets fordringsägare om att de avstår från en fordran, vilket indirekt ökar bolagets egna kapital.

Likvidationsplikten går även att undvika genom exempelvis:

• nyemission till överkurs,
• minskning av aktiekapitalet,
• tillskott från aktieägare eller annan.

Aktieägartillskott

Ett bolags kapitalbrist kan lösas genom att en person tillskjuter minst det bristande beloppet genom ett aktieägartillskott.

Det saknas uttryckliga lagregler för aktieägartillskott. Vägledning måste därför hämtas från domstolspraxis.

Även om tillskottet kallas aktieägartillskott kan det lämnas av vem som helst, det vill säga även av någon som inte är aktieägare, genom

• kontant betalning,
• efterskänkande av en fordran på bolaget,
• utfärdande av en revers på ett visst belopp.

Det är vanligt att tillskottsbeloppet betalas kontant. Men även en betalningsförbindelse i form av till exempel en revers häver likvidationsplikten. För att en revers ska räknas som ett verkligt tillskott krävs att den löper med marknadsmässig ränta samt att den är definitiv och oåterkallelig gentemot bolaget. Den som utfärdat reversen ska givetvis vara betalningsduglig för angivet beloppet. Det kan ibland vara svårt att bedöma. I sådant fall är det lämpligt att det ställs någon form av säkerhet för reversbeloppet, till exempel i form av en fastighetsinteckning.

Den fordran bolaget får när en aktieägare lämnar ett kapitaltillskott genom att utfärda en revers omfattas inte av låneförbudsreglerna. Det finns inte heller något generellt förbud mot att aktiekapitalet efter bolagets bildande täcks av fordringar mot en aktieägare.

Villkorslöst

Ett aktieägartillskott kan vara villkorslöst. Det innebär att den som lämnar tillskottet oåterkalleligt efterskänker sin fordran på bolaget. En återbetalning kan därmed bli aktuell först i samband med bolagets likvidation.

Villkorat

Ett aktieägartillskott kan även lämnas med villkor att det ska återbetalas. Men återbetalningskravet får inte riktas mot aktiebolaget utan enbart mot aktieägarna. Sådant villkor kan vara av två slag.

1. Tillskottet ska återbetalas allt eftersom bolaget får fritt eget kapital, det vill säga innan vinstutdelning eller annan värdeöverföring sker.
2. Tillskottet ska återbetalas vid bolagets likvidation eller konkurs sedan övriga fordringsägare fått full betalning men innan övriga aktieägare får tilldelning.

Ett avtal med något av dessa villkor träffas mellan aktieägarna och tillskottsgivaren. Men man kan inte träffa avtal med sig själv. Finns det bara en aktieägare jämställs därför ett villkorat tillskott med ett villkorslöst civilrättsligt. Men det hindrar inte att tillskottet ändå ses som ett villkorat aktieägartillskott skatterättsligt.

Ett villkorat aktieägartillskott är en fristående fordringsrätt som kan överlåtas separat.

Återbetalning

Återbetalning av ett villkorat aktieägartillskott likställs med vinstutdelning. Styrelsen ska yttra sig över om det är lämpligt att återbetala tillskottet och då beakta reglerna i 17 och 18 kapitlet aktiebolagslagen innan beslut fattas på bolagsstämma. Från och med att stämman beslutat om återbetalning kan bolaget börja betala ränta på tillskottet. Skatterättsligt anses dock en återbetalning av tillskottet som en återbetalning av lån.

Kapitaltäckningsgaranti

En kapitaltäckningsgaranti är ingen egentlig tillskottsform utan i stället ett sätt att säkerställa att tillskott kommer att ske i framtiden. Korrekt utformad innefattar den en bindande men villkorad utfästelse mot bolaget att genomföra ett tillskott om vissa förutsättningar uppfylls.

För att till exempel ett K3-företag ska kunna bokföra ett tillskott i efterhand i samband med att årsbokslutet görs upp förutsätts normalt att det finns en kapitaltäckningsgaranti på balansdagen.

Om det föreskrivs att garantin ska träda ikraft med automatik när det egna kapital understiger hälften av aktiekapitalet sker automatiskt en bristtäckning genom att bolaget får en fordran mot den som lämnat utfästelsen. Denna fordran måste uppfylla ovanstående krav för aktieägartillskott. På så sätt kommer bolagets egna kapital aldrig att understiga den kritiska nivån.

Det är viktigt att en kapitaltäckningsgaranti och dess eventuella villkor blir rätt utformade så att man undviker framtida tvister.