Det var en gång en utredning; Månadsuppgiftsutredningen som kom 1 april 2011. Ett enkelt datum att minnas som startpunkt för vår historia.

Utredningens huvudsakliga förslag var att arbetsgivare skulle lämna månatliga kontrolluppgifter i samband med deklarationen. Det skulle införas 2014. Uppgifterna skulle också användas av andra myndigheter.

– 2012 kom en annan utredning: ”Harmoniserat inkomstbegrepp – Möjligheter att använda månadsuppgifter i social- och arbetslöshetsförsäkringarna.” Utredningen kom fram till att bland annat Försäkringskassans regelverk skulle justeras, för att de skulle få nytta av de månatliga kontrolluppgifterna när de bestämde en ersättning, berättar Monica Gyllander.

Stopp för AGI

Så långt är allt gott och väl på väg till dagens ordning. Emellertid trycker regeringen på bromsen 2013. Utredningarnas förslag går inte vidare till lagförslag.  Men processerna hos de som suttit på kammare och kontor och författat remisser till utredningarna går inte att stoppa. Diskussioner och samverkan fortsätter. Och, ni vet när – 2014 – börjar Skatteverket titta på en ny lösning.

– Genom hela historien om AGI har vi ett jättebra samarbete med Srf konsulterna och Lönsam-gruppen. Vi från myndigheterna ska komma med lösningar som fungerar för företagen, i deras vardag, och som programutvecklarna kan leverera på. Då är samverkan helt nödvändig, och rolig – vill jag tillägga, intygar Monica Gyllander.

En utredning till

19 december 2016 är vårt nästa märkesdatum. Då kommer en proposition (ett lagförslag) från regeringen med namnet ”Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen”. Ett halvår senare fattar riksdagen ett beslut som träder i kraft 1 juli 2018: stora branscher med personalliggare, som bygg och restaurang, ska månadsvis redovisa löneutbetalningar och skatteavdrag för varje anställd. 1 januari 2019 gäller det alla arbetsgivare på svensk arbetsmarknad.

– Den propositionen formulerades som att huvudsyftet med att införa reglerna var att minska skattefusk och skatteundandragande. 2011 låg fokus på att flera myndigheter smidigt skulle kunna hantera samma uppgifter och underlätta handläggningen och därmed processen för företag, löntagare och bidragstagare. Utvecklingen de kommande åren, med nya utredningar och vår fortsatta samverkan med branschen, ledde till att det också blev resultatet av AGI, konstaterar Monica Gyllander.

I vardagen

I dag är AGI en självklarhet i lönekonsultens vardag. På vägen dit fanns exempelvis dessa frågor om hur den månadsvisa hanteringen skulle påverka: beräkningen av arbetsgivaravgiften, kontantprincipen och rättning samt vad det innebar att arbetsgivaren är statens uppbördsman när det gäller den avdragna skatten.

– I dag, när vi ser hur bra AGI fungerar, kan man glömma bort allt arbete som föregick det. För lönekonsulterna innebar det också en tydlig övergång från papper till digitalt, säger Monica Gyllander och avslutar:

– För mig som yrkesperson är AGI en jättestor och jätterolig grej att ha arbetat med. AGI har positiva effekter i vardagen, samtidigt som det försvårar för de som vill missbruka systemet. Nu ser vi fram emot att det kan användas ännu mer. Om fem år kanske jag som privatperson inte behöver lämna underlag till andra myndigheter om mina inkomster eftersom allt redan finns i systemet. Det kan vi tacka AGI, och lönekonsulterna för, och det är ju värt att fira!

Mer AGI!

11 december 2024 tas det senaste steget i historien om AGI. Förslagen från regeringens utredare om att frånvarouppgifter ska lämnas till Skatteverket föreslås bli lag. Det följer på ett stort gemensamt arbete från exempelvis Srf konsulterna, Skatteverket och Försäkringskassan. Bland annat har man jobbat fram förutsättningar för en teknisk lösning som möter aktörernas krav.

Det mest medialt uppmärksammade i proposition ”Uppgifter som ska lämnas i samband med arbetsgivardeklarationen” (2024/25:36) är den ökande kontrollen av utbetald ersättning för vård av barn.

Men det är, som man brukar säga, en annan historia. Och den kan du läsa om här.