11 september 2024 informerar Riksrevisionen om att man ska granska statens arbete med FN:s handlingsplan Agenda 2030. Riksdagen har beslutat att Sverige ska genomföra den ”…för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling genom en samstämmig politik nationellt och internationellt.”

Regeringen har det yttersta ansvaret för att styra och samordna arbetet med Agenda 2030. Samtidigt har flera delar av statens Agenda 2030-arbete avvecklats av Tidöpartierna, trots att målet från riksdagen ligger fast.

I sin motivering till granskningen konstaterar Riksrevisionen att mycket talar för att Sverige inte når de globala målen inom utsatt tid.

– Arbetet med att nå agendans mål påverkar många delar av den statliga verksamheten och kräver omfattande styrning och samordning från regeringens sida. Granskningen genomförs efter tecken på brister i det arbetet, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.

Granskningen ska svara på om statens arbete med Agenda 2030 har varit effektivt. Den fokuserar på det nationella genomförandet. Rapporten publiceras preliminärt i maj 2025.

Industriklivet

En vecka senare: 17 september, presenterar myndigheten en färdig rapport med titeln: ”Osäkra miljardsatsningar på minskade utsläpp från industrin.” Granskningen träffar den statliga satsning som döpts till Industriklivet och ska stödja forskning och investeringar, i syfte att minska klimatpåverkande utsläpp. Här hittar Riksrevisionen brister i planering, genomförande och uppföljning. Dessa riskerar att göra satsningarna ineffektiva.

Industriklivet infördes 2018. Vid utgången av 2024 beräknas 3,8 miljarder kronor ha utbetalats till forskningsprojekt och investeringar i kommersiella anläggningar.

– Regeringens utformning av Industriklivet har inte varit tillräckligt väl genomtänkt, säger riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner i ett pressmeddelande.

LKAB

Även helstatliga LKAB:s omställning till fossilfri produktion ska granskas. Investeringar på hundratals miljarder planeras. Tekniken att med hjälp av vätgas anrika metallerna är ny. Slår investeringarna fel blir det skattebetalarna som får stå för notan. Det konstaterar Riksrevisionen 16 maj 2024 i sitt tillkännagivande av den kommande granskningen.

Branschens svar

Lali Fjellström, Branschansvarig Redovisning, representerar Srf konsulterna i styrgruppen som arbetar med den nordiska standarden för hållbarhetsrapportering för små och medelstora företag: NSRS (Nordic Sustainability Reporting Standard). Det Excel-baserade verktyget harmonierar med EU:s krav i sammanhanget. Det används redan av tusentals byråer i Norden.

– Det är positivt att kraven och kontrollen på hållbarhetsarbete ökar. Ytterst är det en fråga om vår gemensamma framtid, därav alla insatser i Agenda 2030. Uppmaningen är att företag nu, oavsett initiativ eller incitament från staten och den regering som råkar sitta, gör vad man kan för att följa initiativen där. Inte bara för miljöns skull utan också för den egna affären. Att arbeta med hållbarhet ekonomiskt, klimatmässigt, miljömässigt och socialt ger direkta vinster även för det egna företaget. Det ser vi allt fler bevis på, konstaterar Lali Fjellström.