Enligt en studie från 2018 genomförd av Association of Certified Fraud Examiners  (ACFE) var sju procent av alla företagsbedrägerier på global nivå kopplade till lönehanteringen. Det är en minskning från när studien gjordes 2016, då motsvarande siffra var 8,5 procent. Bedrägerierna kan till exempel handla om falska anställda (ghost employee), det vill säga någon som inte arbetar för företaget som blir utsatt. Hur detta kan uppstå kan man fråga sig, men det finns svenska exempel som det fall som fick uppmärksamhet under 2018 när sonen till en chef i Falu kommun varit ”anställd” i verksamheten och fått utbetald lön – utan att jobba.

Andra typiska bedrägerier är falska löneanspråk, där man begär ersättning för exempelvis fler timmar än man har arbetat eller att man begär ersättning för utlägg som inte är gjorda.

Bedrägerier är kostsamma. I samma studie som nämns ovan uppger företagen att en organisation uppskattningsvis förlorar fem procent i genomsnitt i intäkter. Dessutom är det viktigt att eventuella bedrägerier upptäcks snabbt, för ju längre tiden går desto större blir kostnaden. Mediankostnaden efter fem år uppskattades till 850 000 USD och bedrägerier inom lön tenderar att dra ut längst på tiden med en mediantid på 30 månader.

I Sverige har det länge varnats för vd-bedrägerier, där bedragarna via mejl utger sig för att vara vd, för att få stora summor utbetalade. I Norge har en annan variant av detta bedrägeri uppmärksammats. Det är av så pass stor vikt att den norska polisen har gått ut med en varning kring bankkontobedrägerier. Det som sker är att ett mejl skickas på samma sätt som vid vd-bedrägerier fast med löneavdelningen som mottagare. Ärende? Att ändra bankkontonummer för en anställd. Löneavdelningen tolkar det som att personen mejlar till löneavdelningen för att ändra kontonummer, så att den som faktiskt är anställd inte får sina pengar på rätt konto. Istället sätts pengarna in på bedragarens konto. Ett sådant slags bedrägeri visar på att bedragaren förmodligen har varit i kontakt med företaget inför bedrägeriet för att få koll på utbetalningsdatum, namn och kontaktuppgifter till löneansvarig och kanske även tagit del av interna rutiner kring ändring av bankkonto.

När löneprocessen utvecklas blir det ännu viktigare att ha kontroll över områden som kräver särskild uppmärksamhet. Riskområden för bedrägerier involverar ofta betrodda personer inom organisationen där lönekonsulten med sin kompetens kan identifiera misstänkta fall. Företaget är beroende av att det finns policyer och rutiner för att agera lika i uppkomna situationer för att kvalitetssäkra löneprocessen. Läs mer i Srf konsulternas ramverk för en kvalitetssäkrad löneprocess, avsnitt SALK 450 Områden som kräver särskild uppmärksamhet.

Det är viktigt att det finns en säker hantering av personuppgifter och av utbetalningar. Att säkerställa att det inte endast är en person som har kontroll över löneprocessen och/eller utbetalning av löner utan att det utförs av två i förening är ett bra tips.

Företag utsätts på olika sätt för bedrägerier. Att man kan bli lurad av ett falskt vd-mejl har väl inte gått någon förbi. Men hur är det med andra bedrägerier inom löneområdet?