En bodelning blir aktuell bland annat i samband med att ett gift par skiljer sig och innebär att en hälftendelning görs av makarnas sammanlagda giftorättsgods.

Enligt äktenskapsbalken ska en bodelning göras när det dömts till äktenskapsskillnad. Äktenskapsskillnad är den juridiska benämningen på skilsmässa. Men bestämmelsen är inte straffsanktionerad och det finns ingen tidsfrist inom vilken en bodelning måste äga rum. Då formaliteterna oftast inte är särskilt betungande kan det dock rekommenderas att makarna gör en bodelning så fort som möjligt efter skilsmässan.

Om makarna är oense om delningen efter att skilsmässodomen vunnit laga kraft kan en av makarna lämna in en ansökan till tingsrätten om att en bodelningsförrättare ska utses. Bodelningsförrättaren beslutar om vad som ska ingå i bodelningen, hur saker ska värderas och hur de ska fördelas mellan makarna. Ett beslut som vardera maken sedan kan överklaga om de inte är nöjda. Makarna får själva betala kostnaden för bodelningsförrättaren som oftast är en advokat.

Inget hindrar att makarna bodelar under tiden skilsmässomålet pågår eller att man bodelar i etapper. De kan till och med ingå ett föravtal om bodelning innan de lämnar in en ansökan om skilsmässa. Sådant avtal ska vara skriftligt och undertecknas av vardera maken.

När makarna väljer att göra en bodelning ska den omfatta den egendom som var och en ägde när ansökan om skilsmässa lämnades in till tingsrätten.

Bouppteckning

Före delningen görs en bouppteckning, det vill säga en förteckning och värdering av båda makarnas tillgångar och skulder. Egendomen ska normalt värderas till det marknadsvärde den har vid bodelningstillfället, men om makarna är överens kan de i princip sätta vilka värden de vill på egendomen. Efter det att vardera maken dragit av sina skulder från sitt giftorättsgods går det som återstår till delning mellan makarna.

Skulder som har använts till enskild egendom, eller för att underhålla eller förbättra enskild egendom, ska i första hand räknas av från värdet av den makens enskilda egendom. Motsvarande regel gäller skulder som har samband med sådana försäkringar och andra rättigheter som är personlig egendom och inte ingår i bodelningen. Om makarna är överens kan de också låta egendom som gjorts till enskild genom äktenskapsförord ingå i bodelningen. Däremot går det inte att ta med egendom i bodelningen som är enskild på grund av gåva eller testamente.

När det gäller bodelning av pensioner får jag hänvisa till Redovisningskonsulten nummer 2, 2012.

Det finns en särskild treårsregel i samband med bodelning vid skilsmässa. Den innebär att om den ena maken inom tre år innan ansökan om skilsmässa görs, har gett bort giftorättsgods eller använt det för att öka sin enskilda egendom, ska värdet av den egendomen räknas med i bodelningen. Men det gäller bara om maken därigenom minskat sitt giftorättsgods i inte obetydlig omfattning.

Resultatet av bodelningen redovisas i en skriftlig handling som skrivs under av båda makarna.

Fördelningen

Vid delningen har varje make rätt att i första hand få sin egendom på sin lott.

Den make som har störst behov av att få bo kvar i den gemensamma bostaden har rätt att överta både den och bohaget mot avräkning på sin lott och eventuell ersättning i pengar till den andre maken. Oftast är det den make som behåller vårdnaden om gemensamma barn som också får behålla bostaden. Det gäller även om bostaden och bohaget har gjorts till enskild egendom genom äktenskapsförord.

Jämkning

Om äktenskapet har varat en kortare tid kan det vara oskäligt att göra en hälftendelning om en av makarna äger större delen av giftorättsgodset. Om äktenskapet varat kortare tid än fem år kan en av makarna begära jämkning av hälftendelningen.

Det kan också vara så att makarna har skrivit ett äktenskapsförord om enskild egendom som vid skilsmässa visar sig ofördelaktigt för den ene maken. Men för jämkning på denna grund krävs i princip att den ene maken annars blir mer eller mindre lottlös vid skilsmässan.

Latent skatteskuld

Om värdet på bostaden vid bodelningen är så högt att en skattepliktig kapitalvinst skulle uppstå vid en försäljning, bör den som övertar en fastighet eller bostadsrätt kompenseras för att han eller hon i framtiden får betala hela kapitalvinstskatten. Någon avräkning för det som betalas till andre maken vid bodelningen får inte göras vid den framtida kapitalvinstberäkningen. Bostaden är alltså belastad med en latent skatteskuld. Detsamma gäller givetvis även annan egendom där en skattepliktig vinst kan tänkas uppstå vid en framtida försäljning.

Ansvar för makes skulder

Reglerna om hälftendelning vid en bodelning behöver makarna inte följa. Men om reglerna inte följs riskerar den make som har fått mer än lagen föreskriver att få svara för den andre makens skulder.

Om en make går i konkurs efter det att han gjort stora eftergifter i samband med bodelning, eller låtit enskild egendom ingå, eller han avstått från utmätningsbar egendom mot utmätningsfri, finns det risk för återvinning om den andre maken går i personlig konkurs. Det gäller dock inte om den make som gått i konkurs efter bodelningen hade kvar utmätningsbara tillgångar som räckte för att täcka sina skulder vid bodelningstillfället.

För att undvika en eventuell återvinning i samband med en före detta makes konkurs krävs att bodelningshandlingen registreras hos Skatteverket. Det måste sedan gå mer än tre år mellan den dag bodelningen registrerades och dagen för konkursansökan.