Bolag och brott: Politikerna positiva till Srf konsulternas förslag
Bankföreningens förslag om obligatorisk auktorisation av redovisningskonsulter och statlig kontroll har massivt stöd i riksdagen.
Partierna menar att redovisningskonsulter och lönekonsulter har viktiga roller för att förhindra ekonomisk brottslighet.
Det visar Konsultens stora enkät med riksdagspartierna.
Slutsatserna i utredningen Bolag och brott (tidigare Bolaget som brottsverktyg) och remisserna behandlas nu av Justitiedepartementet, i linje med Tidöpartiernas ambitioner. En proposition med förslag på justerade lagar och nya lagar för att stoppa kriminella från att använda bolag i brottslig verksamhet väntas i höst. Men regeringen har andra och snabbare verktyg för att göra verkstad av utredningen och förslagen i remisserna. Regeringen har exempelvis gjort en förordningsändring för Bolagsverket från den 1 april 2024 som har sitt ursprung i Bolag och brott, även deras regleringsbrev har justerats för att stärka myndighetens arbete mot brottslighet.
Mot den bakgrunden har Konsulten genomfört en enkät med riksdagspartierna för att kartlägga hur majoriteten i Sveriges lagstiftande församling ser på branschens nyckelfrågor våren 2024, då lagarna som påverkar branschens framtid börjar utformas av politikerna.
Riktad revision
I sitt remissvar föreslår Srf konsulterna bland annat två konkreta åtgärder som är smidigare att genomföra och mer träffsäkra än att återinföra allmän revisionsplikt. Den första formulerades exakt sålunda i enkäten till partierna:
”Srf konsulterna hävdar att nya möjligheter för myndigheter att ålägga revision på bolag som inte följt lagar och regler, och kräva revision i branscher med hög risk att utnyttjas för brottslig verksamhet, är mer precist och rättvist än att införa allmän revisionsplikt (Cypern är ensamt om allmän revisionsplikt i Europa i dag). Vad anser ni om dessa resonemang?”
Som syns i grafik A är C, KD, MP och SD positiva till detta. Det ger 133 röster. 175 krävs för en majoritet i riksdagen.
I Konsultens räkneexempel betyder det att S eller M också behöver ansluta till den positiva sidan. 5 april gick S, med 106 röster i riksdagen, ut med att de förordar ett återinförande av revisionsplikten. Men deras enkätsvar till Konsulten, inkom 27 mars, berättar att de i grunden är positiva till Srf konsulternas förslag också. Det är även M, med 68 röster. Skulle Srf konsulternas förslag, eller en variant av det, komma upp till omröstning är det högst troligt att åtminstone M röstar för – inget talar för motsatsen.
L, M, S och V
L vill helst inte se allmän revision eftersom det ”skulle vara stor regelbörda för entreprenörer och sannolikt inte räcka för att knäcka de kriminella gängens utnyttjande av bolag.” Partiet hänvisar samtidigt till att de vill försvåra för kriminella aktörer och de kommande förslagen efter Bolag och brott. Det talar för att de röstar i linje med Srf konsulternas förslag. L har 16 röster i riksdagen.
M hänvisar också till kommande förslag efter utredningen med den populära passusen: ”det är önskvärt att hitta en balans mellan att underlätta för små företag att bedriva sin verksamhet och att minska risken för brottslighet.” Det är en åsikt även S anger i sitt svar, där de också hänvisar till en analys gjord av Riksrevisionen från 2017 som behandlade effekterna av den allmänna revisionen, som slopades 2010.
S menar att fördelarna och nackdelarna med återinförd revisionsplikt är svårbedömda (enligt svaren som inkom till Konsulten 27/3, innan presskonferensen 5 april). Samtidigt skriver de att ”Srf konsulternas förslag är intressant att titta vidare på.”
V, med 24 platser i kammaren, hänvisar till sin läsning av Bolag och brott och svarar att ”om revisionsplikten ska återinföras, så bör den utformas som den var före 2010 års reform. Det innebär att samtliga aktiebolag ska vara skyldiga att ha minst en revisor.”
Intyg vid bidrag
Srf konsulternas andra förslag i remissen har Konsulten också formulerat till en fråga för riksdagspartierna. Den lyder ordagrant:
”I den mån fler uppgifter för att bekämpa näringslivskriminalitet ska läggas på näringslivet föreslår Srf konsulterna att det ska krävas specifikt riktade granskningar med intyg från en extern part, till exempel en oberoende Auktoriserad Redovisningskonsult, när företag exempelvis söker olika sorters bidrag. Vad tycker ni om det förslaget? ”
I grafik B visas att det förslaget har 157 ja-röster i riksdagen genom C, KD, MP, SD och V. Det är 18 röster från en majoritet. Noterbart är att inget parti är negativt och att både M och S, som tillsammans samlar 174 röster, båda finner förslaget intressant. L vill avvakta propositionen.
Även i denna fråga talar allt för att M ansluter sig till de partier som är positiva till Srf konsulternas förslag, baserat på deras svar i enkäten som helhet. Inget talar emot detta.
S hållning sedan den 5 april är att kontrollen av revisorerna och revisionen ska skärpas genom en hårdare myndighetsgranskning. Men i deras svar till Konsulten 27 mars skriver de: ”Vi utesluter inte en återinförd revisionsplikt för småföretag, men vi är öppna för att se på andra lösningar som ger den önskade effekten att inga kriminella ska kunna ta sig in och tjäna pengar via bolag.”
Ja/nej till revision?
Riksdagen är i skrivande stund (slutet av april) i väntan på regeringens/Tidöpartiernas proposition som väntas efter utredningen Bolag och brott och remisserna på den, se grafik C. Propositionen väntas i höst. L, M och SD som inväntar resultatet av sitt eget arbete med förslaget samlar 156 röster i riksdagen. I sina enkätsvar till Konsulten vädrar de alla tvivel på att ett återinförande är rätt väg att gå. De återkommer till vikten av att stoppa kriminella från att agera i näringslivet, samtidigt som regelverket inte ska vara för betungande för alla företagare som vill göra rätt.
Att döma av resonemangen i denna, och övriga enkätfrågor, lutar alla partier utom S och V åt ett nej till återinförd revisionsplikt. Frågan är bara vilka argument som får partierna att ta det steget?
Statlig auktorisation?
6 februari 2024 lanserade Svenska Bankföreningen ett förslag som i korthet går ut på att stärka redovisningskonsulternas roll genom obligatorisk auktorisation, skyddad yrkestitel, ett centralt register, statlig tillsyn och anmälningsskyldighet för ekonomisk brottslighet.
Detta går hem, vilket grafik D visar. C, MP, S, SD och V är positiva till förslaget. Det skulle betyda 244 ja i riksdagen, vilket ger en massiv majoritet.
Inget parti är negativt till Bankföreningens resonemang. KD och M finner förslaget intressant. L inväntar även här propositionen efter Bolag och brott.
Konsulternas ställning
Konsulten har även frågat partierna hur de ser på redovisningskonsulters och lönekonsulters roller för att förhindra ekonomisk brottslighet, i ljuset av de övriga frågeställningarna. Se grafik E.
Viktiga, anser C, KD, L, M, MP, S.
M formulerar ett svar som representerar samtliga partiers inställning: ”Redovisnings- och lönekonsulter tillhör naturligtvis den yrkeskategori som kan förväntas ha särskild god expertis och erfarenhet för att upptäcka missförhållanden och felaktigheter…”
Inte tagit ställning, svarar V.
SD inväntar förslagen och propositionen efter Bolag och brott.