När ett äktenskap eller samboförhållande upphör sker i regel en bodelning. Värdet av viss egendom delas då lika mellan parterna efter att skuldavräkning skett. Det är då ointressant vem som äger vad. Men äganderätten kan ha betydelse. Enskild egendom ingår inte i en bodelning mellan makar och mellan sambor är det bara bostad och bohag som anskaffats gemensamt som delas. I sådana fall kan det vara av avgörande betydelse om viss egendom ägs gemensamt i stället för endast av en av parterna. Genom att hävda dold samäganderätt kan en make eller sambo få ut mer vid en bodelning.

Utgångspunkten när det gäller frågor om äganderätt är att den som är avtalspart vid ett köp även blir ägare. Men även vems pengar som använts eller vem som åtagit sig ansvaret för en skuld avseende köpet kan ha betydelse för ägarfrågan.

Samägande

Genom att köpa egendom tillsammans kan två eller flera personer bli samägare. När ett sådant köp görs av andra än makar och sambor brukar det vara noga övervägt och komma i uttryck i en överenskommelse. För makar och sambor är dock förhållandena lite speciella. De lever normalt i en intressegemenskap med en sammanflätad ekonomi. Sådana par kan därför bli samägare till bohag och andra lösa saker utan att de har någon uttrycklig överenskommelse om det. Det som krävs är att föremålet ska användas av dem båda och att båda har bidragit till familjens gemensamma utgifter. Makar och sambor kan därför vara samägare till en rad föremål som ska användas av dem båda och som inköpts av än den ena än den andra, om båda haft inkomster eller andra ekonomiska resurser.

Vid köp av fastighet finns särskilda formkrav som ska vara uppfyllda. Ett köp som inte uppfyller dessa krav är normalt ogiltigt. Trots det kan en make eller sambo numera samäga en fastighet med den lagfarne ägaren. Det kan alltså finnas en dold samäganderätt.

Tre villkor

I rättspraxis har tre villkor ställts upp för att dold samäganderätt ska föreligga.

För det första ska egendom ha köpts i den ene makens eller sambons namn för parets gemensamma bruk. Egendom som förvärvas på annat sätt, till exempel genom arv eller testamente, ger inte den andre maken eller sambon en dold samäganderätt. Egendom som köpts innan relationen uppstått anses inte ha köpts för parets gemensamma bruk.

För det andra ska den dolde ägaren genom ett ekonomiskt bidrag vid köpet möjliggjort eller underlättat det. När det gäller bohag och andra lösa saker kan det räcka med att den andre maken eller sambon betalar andra gemensamma utgifter. Är det däremot fråga om en fastighet krävs att ett konkret ekonomiskt bidrag lämnas i samband med köpet. Det räcker inte med att ett ekonomiskt bidrag lämnas i ett senare skede. Kravet på ekonomiskt bidrag är dock uppfyllt om köpet finansieras med ett lån och båda makarna eller samborna betalar de kommande räntorna och amorteringarna. I rättsfallet NJA 1981 s 693 ansåg Högsta domstolen att det ekonomiska rekvisitet även var uppfyllt då makarna fått köpa en fastighet av kvinnans far till ett förmånligt pris, och då kvinnan av sin förvärvsinkomst köpt bohag till det gemensamma hemmet. Enbart hemarbete, som inte ger någon inkomst, kan dock inte självständigt räknas som ekonomiskt bidrag.

För det tredje ska parterna anses ha förutsatt att egendomen ska samägas. När de två första villkoren är uppfyllda antas den gemensamma partsviljan vara att egendomen ägs gemensamt.

Det är möjligt för den öppne ägaren att bryta detta antagande och förbli ensam ägare genom att exempelvis visa att den andre makens eller sambons ekonomiska bidrag var ett lån eller en gåva.

Dold samäganderätt kan endast tillämpas i familjerättsliga sammanhang. Det har Högsta domstolen klargjort i rättsfallet NJA 2002 s 142 där dold samäganderätt inte kunde åberopas i relationen mellan två juridiska personer.

Insättandeförklaring

För bohag och lösa saker övergår äganderätten till den dolde ägaren redan vid den andre makens eller sambons köp. När det gäller en fastighet innebär formkraven i jordabalken att dold äganderätt inte kan ges den verkan.

När den dolde ägaren vill bli insatt som öppen ägare kan makarna eller samborna tillsammans skriva en insättandeförklaring. Det är viktigt att det av den skriftliga handlingen framgår att makarna eller samborna köpt fastigheten gemensamt och att den tidigare dolde ägaren ska sättas in som lagfaren ägare. Handlingen måste dessutom uppfylla formkraven för fastighetsköp enligt 4 kap. 1 § jordabalken. Är man inte överens kan den dolde ägaren väcka talan vid domstol mot den andre maken eller sambon om bättre rätt till sin andel i fastigheten.

Lagfart

Insättandeförklaringen eller den lagakraftvunna domen använder den dolde ägaren för att ansöka om lagfart. Men trots att den andre maken eller sambon betalat stämpelskatt för hela fastigheten när den köptes för parets gemensamma bruk, måste den dolde ägaren betala stämpelskatt avseende sin andel i samband med ansökan om lagfart.

Överlåtelse

En dold äganderätt kan övergå till annan genom köp, byte, arv eller testamente. Det innebär att när en dold ägare avlider ingår den dolda äganderätten i hans eller hennes kvarlåtenskap. Den som förvärvar en dold äganderätt kan göra sin rätt gällande mot den lagfarne ägaren på det sätt som beskrivits ovan. Det vill säga genom en insättandeförklaring eller genom att väcka talan vid domstol.