E-kronan – en framtidsvaluta
En e-krona skulle ge allmänheten tillgång till ett digitalt komplement till kontanter som också är garanterat av staten och flera betaltjänstleverantörer skulle kunna ansluta sig till e-kronasystemet. Genom att fungera fristående från den infrastruktur som dagens kommersiella banksystem använder skulle e-kronasystemet vara mer robust vid eventuella driftstörningar i exempelvis systemet för kortbetalningar.
Två tänkbara modeller för e-kronan presenteras, en registerbaserad och en värdebaserad. Med en registerbaserad e-krona finns tillgodohavandet lagrat centralt på konton i en databas, medan en värdebaserad lösning är mer lik dagens kontanter eftersom värdet finns lagrat lokalt i en app eller på ett kort. Bedömningen idag är att en enkel värdebaserad lösning skulle ha en mer begränsad utvecklingspotential än en registerbaserad lösning, men att den möjligtvis skulle kunna introduceras snabbare. Projektet föreslår en kombination av de båda modellerna, där en registerbaserad lösning kompletteras med en värdebaserad e-krona som främst lämpar sig för mindre betalningar offline.
Projektet föreslår följande utformning av en e-krona för det fall att Riksbankens direktion ser ett behov av att introducera en digital centralbankspeng:
- E-kronan är primärt avsedd för mindre betalningar mellan konsumenter, företag och myndigheter.
- E-kronan utgör en direkt fordran på Riksbanken, är angiven i svenska kronor och kan innehas av allmänheten, finansiella institut och företag. Den är tillgänglig i realtid dygnets alla timmar, sju dagar i veckan, 365 dagar om året.
- E-kronan ger inte någon ränta, men bör ha en inbyggd funktion som gör det möjligt att ge ränta i ett senare skede.
- En registerbaserad e-krona kombineras med en värdebaserad lösning som möjliggör offline-betalningar på små belopp och ökar tillgängligheten för grupper som inte vill eller kan ha e-kronakonton.
- Riksbanken tillhandahåller e-kronans grundläggande funktioner, men undersöker möjligheten att utnyttja befintlig digital infrastruktur och bjuder in externa aktörer att föreslå hur interaktionen med slutanvändarna ska utformas.
Detta koncept är ett resultat av projektets första preliminära slutsatser och kan komma att ändras när analys- och utredningsarbetet fortsätter och när projektet haft en dialog med berörda aktörer i samhället.
Srf konsulterna analyserar villkoren hos programleverantörerna
7 juni 2019En tydlig trend är att allt fler redovisningsverksamheter övergår till att arbeta i molnbaserade programvaror som kan nås via internet.
Nu inleder Datainspektionen granskningar gällande GDPR
26 oktober 2018Nu har dataskyddsförordningen GDPR varit i kraft i nästan sex månader men fortfarande är det många som känner osäkerhet kring gällande regler.
Rätt eller fel enligt GDPR?
26 oktober 2018Företag rustade sig och efterfrågan på svar på alla frågor som den nya lagstiftningen medförde var oerhörd.
