”Expertparadoxen: Ska jag alltid lyssna på forskarna?”, ”Sant, falskt eller mittemellan?”, ”Larmrapportern: att skilja vetenskap från trams”, ”Tänk som en forskare”, ”Alla tvättar händerna – Min berättelse från året då alla skyllde på varandra”.

Forskaren, programledaren, föreläsaren och författaren Emma Frans bibliografi ger en fingervisning om vad besökarna på Srf dagen har att vänta sig av hennes föreläsning.

– Den gemensamma nämnaren i mitt arbete är värdet av den vetenskapliga metoden, säger Emma Frans vars akademiska titel är doktor i medicinsk epidemiologi. Hon undervisar i studiedesign och vetenskaplig metod. Alltså hur akademiska studier ska genomföras för att bli rättvisande, solida, transparenta, kontrollerbara och repeterbara.

– Oavsett vem som pratar och oavsett vad som sägs är det centrala vilken vetenskapliga grund det vilar på. Annars kan man inte bedöma om det är en expert som förtjänar ens förtroende, eller någon som agerar utifrån andra intressen. Till exempel: Är man transparent med sina metoder och öppet redovisar sina urval och alternativ till sina egna slutsatser? Eller uttalar man sig tvärsäkert utifrån data man valt för att de passar ens egen övertygelse och presenterar det som en absolut sanning?

För konsulterna

Emma Frans gick från enskild firma till aktiebolag 2018, när verksamheten utanför akademin växte på allvar genom poddar, böcker och tv-framträdanden. Att anlita en redovisningskonsult för att sköta bokföringen var givet, valet föll på en person hon känner privat. Hur ser hon på den personens roll som expert? Vad påverkar hennes förtroende för sin redovisningskonsult?

– Det vilar så klart på att hon gör sitt jobb. Att det inte uppstår förseningsavgifter eller andra obehagliga överraskningar relaterade till mitt bolag och att hon gör val som är till fördel för bolaget och mig. Men där finns också samma mekanismer jag pratade om tidigare: att man är öppen med varför man valt en viss lösning, men också varför man inte har gjort på ett annat sätt. Min redovisningskonsult är experten här och får vara pedagogisk och kommunicera med mig, även om jag kanske inte alltid är den mest intresserade av just bokföring, säger Emma Frans och fortsätter:

– Även om jag inte anlitar henne för hennes åsikter gällande geopolitik, klimatförändringar eller fake news skulle en massa knäppa inlägg om sådant på sociala medier påverka mitt förtroende för henne. Alla personer som behöver andras förtroende för kunna göra ett bra arbete, och det gör nästan alla, behöver tänka på vad man sprider och skriver och, återigen, vilken vetenskaplig grund det vilar på.

Olika resultat

Emma Frans senaste bok, ”Expertparadoxen”, släpps två dagar före Srf dagen. Den handlar om vårt förhållningssätt till experter. Hon granskar sanning och vetenskaplighet bakom sensationella nyheter och populär forskning. Sveriges pandemihantering och kirurgen Paolo Macchiarinis uppgång och fall dyker exempelvis upp mellan pärmarna.

– Det man måste bära med sig är att olika experter har olika perspektiv. För en smittskyddsläkare är det självklart att det bästa är att stänga en skola om man befarar att en farlig smitta ska spridas. För en barnpsykolog, som vet att en del barn far illa av att vistas hemma, är det beslutet inte givet. Båda har god grund för sina beslut. Här blir det upp till politikerna, och medborgarna själva, att fatta välgrundade beslut, säger Emma Frans.

Bostadsbubbla?

Resonemanget går också att överföra på exempelvis ekonomer. Ingen ekonom kan ju veta om räntan går upp eller ner. Eller om det existerar en bostadsbubbla som kommer att spricka med svåra konsekvenser. Eller om inflationen dundrar vidare uppåt. Men man kan göra mer eller mindre välgrundade prognoser.

– För att behålla förtroendet om ens prognos inte slår in måste man redan när man presenterar sina teorier vara transparent med den ovisshet som finns. Det betyder att man själv, som tittare och lyssnare eller kund till en redovisningskonsult, på ett bättre sätt kan bedöma trovärdigheten i det som sägs.