Riksrevisionens kritik mot Länsstyrelsen

Det är, som bekant, länsstyrelsen som genomför tillsyn av hur redovisningsbranschen efterlever penningtvättslagens (PTL) administrativa krav. Som statlig verksamhet styrs de via beslut från regeringen. I sin rapport försommaren 2024 skriver Riksrevisionen att den styrningen och uppföljningen är för svag när det gäller penningtvättstillsynen. Kritiken mot regeringen sammanfattar Riksrevisionen i fyra punkter och formulerar rekommendationer för att komma till rätta med problemen:

• Skapa ett mer sammanhållet system för tillsynen och tydliggör förväntningarna på tillsynsmyndigheterna.
• Öka kunskapen om hur tillsynen faktiskt bidrar till att minska penningtvätt, till exempel genom bättre återrapportering.
• Gör det möjligt för Bolagsverket att ha högre kvalitet på registret över verkliga huvudmän.
• Överväg ytterligare lagändringar för att nå verksamhetsutövare som verkar utanför systemet eller lägger ner verksamhet och startar på nytt för att undgå tillsyn.

Regeringens svar

I en skrivelse till Riksdagen hösten 2024 (Skr 202425:52) ger regeringen sitt slutliga svar på Riksrevisionens kritik och rekommendationer:

• De tillsätter en ny arbetsgrupp som ska förbättra samarbetet gällande PTL-frågor på departementsnivå: en IDA-grupp. IDA står för interdepartemental arbetsgrupp.
• Ett förslag om en ny förordning (2024:1367) för Samordningsfunktionen för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism skickas ut på remiss. Den innebär bland annat att tillsynsmyndigheterna ska utöka sin återrapportering till Regeringskansliet.
• Bolagsverket får sedan april 2024 i uppgift att säkerställa kvaliteten i registret för verkliga huvudmän.
• Ett antal förslag i spåret av utredningen Bolag och brott handlar om att förebygga och bekämpa brott som begås i och genom företag.

Länsstyrelsens insatser

Jesper Jacobsson, rättschef och chef för rättsenheten vid länsstyrelsen Skåne, konstaterar i ett mejlsvar till Konsulten att de samlade åtgärderna från regeringen ”delvis” innebär en större klarhet i hur tillsynen ska planeras, genomföras, rapporteras och utvecklas av de tre länsstyrelserna med tillsynsansvar. Han svarar med hänvisning till den nya förordningen 2024:1367.

Riksrevisionen riktade även kritik mot länsstyrelserna och kom med ett antal rekommendationer i sin rapport. Man saknade en strategi för hur penningtvättstillsynen effektivast skulle bidra till god regelefterlevnad och en uppföljning som faktiskt visar vilka resultat den har.

Jesper Jacobsson konstaterar att länsstyrelserna nu har en tillsynsstrategi på plats och att ett effektiviseringsarbete pågår. Han skriver vidare att: ”Detsamma gäller uppföljningen av tillsynsarbetet där arbete pågår med att analysera faktorer som är viktiga för att bedöma utvecklings- och prioriteringsbehov.”

Sanktionsavgifter

Riksrevisionen menade också att det var otydligt hur länsstyrelserna i sina beslut kom fram till storleken på sanktionsavgifterna. Eftersom inget tillsynsärende gällande en redovisningsbyrå ännu har prövats i högsta instans, Högsta förvaltningsdomstolen, finns ingen definitiv praxis i sammanhanget. Detta har Konsulten belyst i tidigare artiklar. Jesper Jacobsson menar ändå att läget är klarare i dag än 2024 genom fler beslut i de lägre instanserna. I alla fall till viss del. Han skriver till Konsulten:

”Ytterligare praxis har inneburit att länsstyrelserna i vissa fall kan vara tydligare med vilka överväganden som gjorts i samband med bestämmande av sanktionsavgiftens storlek.”

Riksrevisionen skrev i sin rapport att länsstyrelsernas kunskap om i vilken utsträckning ingripanden och sanktioner leder till adekvata åtgärder är begränsad. Är den bättre i dag?

– Nej. Sådan kunskap inhämtas genom återkontroller eller frågor till verksamhetsutövarna. Återkontroller behöver prioriteras mot nya tillsynsärenden, varför antalet återkontroller hittills är få. Länsstyrelserna arbetar på ett system för så kallad periodisk rapportering där frågor löpande kan ställas till verksamhetsutövare, vilket kan leda till ökad kunskap om detta, uppger Jesper Jacobsson.

Bolagsverket

Den som bedriver verksamhet som träffas av penningtvättsregelverket hör till de som ska registrera sig i Bolagsverkets register över verkliga huvudmän. Mycket av Riksrevisionens synpunkter på Bolagsverkets verksamhet i sammanhanget rörde kvaliteten på det registret. Man konstaterade bland annat att alla som borde vara registrerade där inte var det och att Bolagsverket inte visste hur stort problemet var. Bland annat beroende på hinder från lagstiftningen. Hur ser det ut ett år senare?

”Just nu genomför vi ett analysarbete för att få en tydligare bild av kvaliteten i registret. Resultatet ska fungera som en kunskapsbas för det fortsatta systematiska utvecklingsarbetet. Arbetet sker i nära samverkan med länsstyrelserna.”

Det skriver Therese Frennberg, chef för Bolagsverkets nyligen inrättade brottsförebyggande avdelning i ett mejl till Konsulten.

Bolag och brott

Flera av förslagen efter utredningen Bolag och brott träffar Bolagsverket, vilket Konsulten tidigare har beskrivit. Förslaget att kontrollera identiteten på den som anmäler sig som verklig huvudman genom att kräva ett personligt besök nämns där, och adresserar därmed en av de punkter Riksrevisionen kritiserade i sin rapport. Men den frågan om identitetskontroll i sammanhanget är inte löst ännu, konstaterar Therese Frennberg.

”Det finns fortsatt behov av regelförändringar, eftersom det nuvarande regelverket ännu inte ställer krav på att identiteten för verkliga huvudmän som inte är folkbokförda i Sverige ska kunna styrkas.”

Registret över verkliga huvudmän måste även anpassas till ny EU-lagstiftning. Det arbetet pågår vid Bolagsverket i dag. Det kommer att ändra hur myndigheten hanterar registret. Therese Frennberg fortsätter:

”Samtidigt finns ett behov av att förbättra hanteringen av misstankeanmälningar, vilket kräver samverkan med bland annat bankerna. I dagsläget försvåras ett effektivt utredningsarbete av att anmälningarna ofta innehåller bristfällig information. Här behöver vi vidta konkreta åtgärder för att komma vidare.”