Forskare om kostnadsfri hållbarhetsredovisning: ”En utmärkt startpunkt, specialisering kommer senare”
– CSRD, EU:s stora hållbarhetsregelverk, är mycket omfattande. Inte ens de stora systemleverantörerna har helt fått in det i sina program. Många av kraven i CSRD når även mindre företag, direkt eller indirekt. NSRS linjerar med EU:s krav och är en utmärkt startpunkt, säger Leonard Breukers, doktorand som forskar om hållbarhetsredovisning.
Breukers är även knuten till finska motsvarigheten till Srf konsulterna, Taloushallintoliitto, jobbar som hållbarhetskonsult vid Azets Insight Oy, Finland och sitter i styrelsen för NSRS tillsammans med Srf konsulternas Lena Lind, VD och Förbundsdirektör. Lali Fjellström, Branschansvarig Redovisning, har varit med och arbetat fram NSRS (Nordic Sustainability Reporting Standard). Både den första versionen som kom 2021 och den förenklade som lanserades 2023.
Här svarar Leonard Breukers på de mest aktuella frågorna om hållbarhetsredovisning för små och medelstora bolag, med utgångspunkt från forskningsvärldens senast rön.
Vad är viktigast för byrån i dag?
– Att förstå hur kunderna påverkas, för att hjälpa dem eller hitta hjälp åt dem i byråns nätverk. En bra start på det är att delta i några seminarier om hållbarhetsredovisning och vad CSRD, Corporate Sustainability Reporting Directive, kommer att innebära. Det blir den styrande lagstiftningen.
– Lyssna, lär och tänk själv. Om du kommer fram till att byrån kan vänta lite med att erbjuda hållbarhetsredovisning eller uppmana kunderna till det måste du vara säker på att lagkraven inte träffar din kund redan, direkt eller indirekt. Sedan tillkommer ju hur kunden själv vill vara och agera ur ett hållbarhetsperspektiv.
Hur börjar byrån med hållbarhetsredovisning?
– Med tålamod. Så att man förstår och lär sig vad det är man ska rapportera om. Man ska inte vara orolig. Principen blir snabbt självklar: Vi ska samla relevant hållbarhetsinformation relaterad till kundens affärsverksamhet, det är ett systemtänkande konsulten säkert redan har. Detaljerna gällande de tre perspektiven socialt, ekonomiskt, miljömässigt kommer senare.
– Affärssystemen har ännu inte automatiserat hanteringen av hållbarhetsdata så att det är heltäckande med hänsyn till EU:s taxonomier. Jag tror det kommer att dröja tre till fem år ytterligare, om hel automatisering ens är möjlig i sammanhanget. Handpåläggning behövs fortfarande för att möta alla krav, så NSRS Entry Level med sin välbekanta Excel-miljö är en bra start för att få en grundlig förståelse för processen. Då har man en bra bas att gå vidare ifrån.
Vad är en tillräckligt bra hållbarhetsredovisning i dag?
– Det varierar. Det är därför man måste börja med att lära sig vad som krävs på byråns kunders marknader. I Finland, där jag har min bas, har vi studerat skogsindustrin. Vissa skogsbolag kräver av sina åkare eller underleverantörer att de hållbarhetsredovisar för att de ska få uppdrag. Det är ett exempel på hur mindre bolag indirekt träffas av lagkraven på de stora. Det är ingen tvekan om att detta blir allt vanligare. I dag räcker det att den lilla åkaren eller underleverantören i vårt exempel använder NSRS för att bli godkänd av större bolag.
Hur kommer byråerna att leverera hållbarhetsredovisning som en tjänst i framtiden?
– Genom att specialisera sig och samarbeta med andra byråer och specialister. Att redovisa alla punkter vad gäller den ekonomiska, sociala och miljömässiga hållbarheten helt enligt CSRD är mycket grannlaga.
– Om byrån specialiserar sig på det inom hållbarhetsredovisningen som är viktigast för deras kunder, och samverkar med andra för de andra perspektiven då kommer det att gå bra. Vi i branschen får slå ihop våra resurser för att på bästa sätt serva våra kunder med en helhetslösning för dem.