Under hösten inleder Riksbanken det största utbytet av sedlar och mynt som någonsin genomförts i Sverige. Detta sker i en tid när kontanterna försvinner allt mer. Finns det verkligen ett behov av nya pengar?

Bankerna vill inte handskas med kontanter och allt fler betalar med kort även när det gäller inköp under 100 kronor. Har kontanterna verkligen en framtid och finns det ett behov av helt nya sedlar? Vi frågar Christina Wejshammar, chef på avdelningen för betalningssystem och kontanter hos Riksbanken.

– Kontanterna minskar, och det går relativt fort, men vi är ändå långt ifrån ett kontantfritt samhälle. Vi tror att kontanterna kommer att vara kvar länge än. Det största skälet till att vi gör detta stora utbyte är av säkerhetsskäl. Våra nuvarande sedlar har vi haft i 30 år och de håller snart inte måttet längre, de är för lätta att förfalska. När vi nu ändå måste göra en så stor förändring av säkerhetsdetaljerna så väljer vi att även förändra designen och lägga till några nya valörer.

De nya sedlarna blir mindre i storlek och färre i antal eftersom det kommer att tillkomma en 200-kronorssedel. Mynten blir lättare. Därmed blir miljöslitaget mindre, både när det kommer till framställning och transport.

– Det är inte vanligt att länder gör så stora förändringar samtidigt, säger Christina Wejshammar. Det senaste jämförbara var när euron infördes 2002. Jag känner inte till att något land bytt både sedlar och mynt under så kort tid som vi nu kommer att göra, det känns onekligen lite spännande.

Fakta nya sedlar
De nya sedlarna är mindre än de nuvarande och har helt nya motiv. På framsidan finns några av Sveriges mest framträdande kulturpersonligheter under 1900-talet. På baksidan finns natur- och miljömotiv som har anknytning till personerna. Sedlarna har nya säkerhetsdetaljer som ger ett bättre skydd mot förfalskningar. Det nya är att man ska vicka på sedeln för att kontrollera att den är äkta. Då finns bilder som skiftar färg och bilder som rör sig och växlar motiv. De nya mynten blir mindre och väger hälften av de nuvarande. Dessutom är de helt nickelfria. Mynten har kung Carl XVI Gustav som motiv. Ett parallellt tema är ”sol, vind och vatten”. 10-kronan behålls oförändrad. Fyra av de nya sedlarna (20-, 50-, 200- och 1 000-kronorssedlarna) lanseras i oktober i år och de resterande två (100- och 500-kronorssedlarna) samt mynten i oktober 2016. Under en övergångsperiod kommer gamla sedlar och mynt att kunna användas men i juni 2016 respektive juni 2017 blir de ogiltiga.

Bättre lägga resurserna på digitala alternativ

Micael Dahlen, författare och professor vid Handelshögskolan, tycker att den investering som nu görs på att ta fram nya sedlar och mynt skulle kunna användas på ett bättre sätt.

– Kontanterna är ju nästan borta redan, jag tycker det har gått fascinerande fort. Från att det för några år sedan var krångligt när man ville betala med kontokort till att det nu börjar bli krångligt att betala med kontanter. Om jag inte missminner mig så har Riksbanken nyligen kommit fram till att värdet på alla transaktioner som nu görs med kontanta medel bara är 10 procent av betalningarna. Sverige ligger långt fram när det gäller digitala betalningslösningar men inte längst fram.

Tycker du att det är en dum idé att ta fram helt nya pengar?

– Jag tror att Riksbanken faktiskt bromsar utvecklingen, det vore bättre om de använde resurserna till att tillgängliggöra flera digitala betalningsmöjligheter. Precis som i andra sammanhang kommer vi att få digitala klyftor när det gäller betalningsmedel. Den som inte har tillgång till digitala betalningsmöjligheter hamnar på efterkälken, precis som att många inte kan hålla sig ajour när det gäller nyheter som mer och mer flyttar ut digitalt.

– Samtidigt förstår jag ju varför man tar fram de nya pengarna eftersom de gamla slits och inte är tillräckligt säkra längre. Men om man väger fördelarna mot riskerna så borde man kanske tänkt annorlunda. Riskerna för affärer i gråzonen och förfalskningar är ju inte så stora längre eftersom kontanthandeln ju faktiskt har minskat kraftigt.

Foto: Studio Emma Svensson och riksbanken