Alla som är folkbokförda i Sverige har rätt till en gravplats där man är folkbokförd när man avlider. Huvudman för begravningsverksamheten är i regel Svenska kyrkans församling eller kyrkliga samfällighet på orten. Det är bara i Stockholm och Tranås som begravningsverksamheten sköts av kommunen.

Huvudmannen har bland annat ansvar för att anordna och hålla allmänna begravningsplatser. Den som inte tillhör något kristet trossamfund erbjuds normalt särskilda gravplatser.

Begravningsavgift

Alla skattskyldiga betalar en begravningsavgift till begravningsverksamheten. Den finansierar en gravplats på allmän begravningsplats under 25 år, gravsättning inklusive gravöppning, återfyllning och iordningställande av öppnad grav, vissa transporter, kremering, lokal för förvaring och visning av den avlidne samt lokal för en begravningsceremoni utan religiösa symboler.

I samband med en gravsättning i en äldre grav förlängs gravrättstiden utan avgift med 25 år från gravsättningsåret. När perioden är slut kan den oftast förlängas mot en avgift om gravplatsen är välvårdad.

Gravrättsinnehavare

Varje grav som upplåtits med gravrätt måste ha en levande gravrättsinnehavare. Det är gravrättsinnehavaren som bestämmer vem som ska gravsättas inom gravplatsen. Han bestämmer utseende och storlek på gravsten, övrig utsmyckning samt om gravrätten ska förnyas eller om gravplatsen ska återlämnas till begravningsverksamheten.

Samtidigt är gravrättsinnehavaren skyldig att bland annat hålla gravplatsen i ordnat och värdigt skick samt iaktta föreskrifter om gravanordningens utseende. Att hålla graven i ordnat och värdigt skick innebär att graven måste ses till flera gånger under vår, sommar och höst. Om graven missköts kan det medföra att gravrätten förverkas och att den återgår till begravningsverksamheten. Det finns dock alltid möjlighet att mot en avgift uppdra åt begravningsverksamheten att sköta graven.

Överlåtelse

Gravrätten kan överföras till annan person, exempelvis någon som är arvinge till tidigare gravrättsinnehavare eller är nära släkt med någon som är gravsatt i graven eller till allmänna arvsfonden. Rätten får inte överföras till någon som inte är villig att överta den. En gravrätt får inte heller överlåtas eller återlämnas mot betalning.

Gravrättsinnehavaren kan själv underrätta begravningsverksamheten om att han vill överföra gravrätten till någon annan person. Det kan finnas flera skäl till en sådan överlåtelse, exempelvis ålder, sjukdom eller avlägset boende. Han kan också välja att i ett testamente förordna vem som ska överta en gravrätt. Därför är det viktigt att man alltid i samband med upprättande av ett testamente tar upp frågan om eventuellt innehav av gravrätt och om det finns intresse att reglera övergången av rätten till någon eller några av arvingarna. Det är särskilt viktigt i de fall en person innehar flera gravrätter.

Bouppteckning

En bouppteckningsförrättare bör uppmärksamma dödsbodelägarna på att de är skyldiga att inom sex månader från dödsfallet anmäla ny gravrättsinnehavare. Det kan vara en eller flera personer. Har den avlidne själv inte förordnat om vem som ska överta gravrätten är det efterlevande make och arvingar som bestämmer det.

Systemet med gravrätter är dock till viss del självkontrollerande när det gäller gravrätten till den gravplats där gravrättsinnehavaren själv gravsätts. Begravningsverksamheten kan för en sådan gravrätt ta initiativ till att en anmälan kommer in i tid. Men när det gäller andra gravrätter som den avlidne innehaft blir det ofta problem. Det är inte säkert att den avlidnes efterlevande känner till att det finns flera gravrätter. Under dödsboutredningen bör det därför alltid undersökas vilka gravrätter och andelar i sådana som den avlidna kan ha haft.

Gravbrev och gravbok

Begravningsverksamheten bekräftar genom gravbrev varje upplåtelse av en gravplats. Gravbrevet skickas till den som är gravrättsinnehavare. Uppgiften förs även in i gravboken eller gravregistret.

Återlämnande

Om det inte finns någon som genom släktskap eller på något annat sätt har nära anknytning antingen till den avlidne gravrättsinnehavaren eller till någon som är gravsatt inom gravplatsen, ska gravrätten anses återlämnad till upplåtaren. Vid ett återlämnande är gravplatsupplåtaren skyldig att behålla gravplatsen i minst 25 år från gravsättningen till förmån för den som senast har gravsatts där. Det kan i sådant fall bli aktuellt att ta bort gravsten och andra gravanordningar om inte kostnaden för skötsel av gravplatsen betalas.

Överklagande

Aktuella bestämmelser om gravrätt finns i begravningslagen (1990:1144). Det förekommer att det uppstår tvist om vem som ska vara gravrättsinnehavare. Huvudmannens beslut om överflyttning eller gravrättens upphörande kan i ett sådant fall överklagas till länsstyrelsen. Nästa instans är allmän förvaltningsdomstol där ett överklagande till kammarrätt kräver prövningstillstånd.

Begravning

Från och med den 1 maj 2012 måste begravning och gravsättning eller kremering ske inom en månad från dödsdagen. Det innebär att anhöriga inte längre har så lång tid på sig att planera begravningen som förut. Att i förväg ha kontroll över gravrätterna har därför blivit viktigare nu än vad det varit tidigare.