– Många företag ser vidareutbildning som en kostnad snarare än en investering. Men vi vet att företag som arbetar systematiskt med kompetensutveckling är mer lönsamma och växer snabbare. Det är dags att sluta se utbildning som en HR-fråga och istället koppla den direkt till affärsstrategin, säger Jonas Jegers.

När vidareutbildning blir en överlevnadsfråga

I en nyligen genomförd undersökning av IHM Business School uppgav 54 procent av svenskarna att arbetsgivare borde få skattelättnader för att utbilda sin personal. Samtidigt ansåg en stor andel att ansvaret för vidareutbildning låg hos arbetsgivaren eller staten, snarare än individen själv.

– Vi ser en tydlig trend där yrkesroller förändras snabbare än tidigare. Digitalisering och AI påverkar alla branscher, men det är inte tekniken i sig som är den största utmaningen – det är hur vi som människor anpassar oss. Kompetensutveckling handlar därför inte bara om att lära sig nya system, utan om att förstå hur vi kan skapa värde i en ny arbetsvardag, förklarar Jonas Jegers.

Ny teknik ställer högre krav på rätt kompetens

I redovisnings- och lönebranschen är den nya teknikens påverkan tydlig. Automatisering och AI tar över allt fler repetitiva uppgifter, men behovet av kvalificerade redovisningskonsulter ökar ändå.

– AI kan automatisera många processer, men den mänskliga faktorn blir allt viktigare. Redovisningskonsulter behövs för att tolka siffror, förstå kundens utmaningar och ge strategisk rådgivning. Det är där de kan verkligen gör skillnad, säger Jonas.

Kompetensutveckling är mer än ett skallkrav

Många branscher har regler och krav på vidareutbildning. För både Auktoriserade Redovisningskonsulter och Auktoriserade Lönekonsulter är det till exempel obligatoriskt att genomföra ett visst antal utbildningstimmar per år. Men enligt Jonas Jegers kan det vara en fälla att enbart fokusera på det nödvändiga.

– Att gå en kurs för att uppfylla ett krav är inte detsamma som att utvecklas. Arbetsgivare behöver tänka större. Använd tiden som redan är avsatt för utbildning till att också ge utrymme för ny kunskap som kan stärka både individen och verksamheten.

Han nämner ett konkret exempel från en storbank han tidigare arbetade med. Där bestämde de sig för att varje obligatorisk utbildning skulle innehålla en extra del där deltagarna fick lära sig något nytt och relevant utöver det lagstadgade.

– Det kan vara så enkelt som att lägga till åtta minuter om en framtidsfråga, en ny teknik eller en trend i branschen. Det skapar engagemang och gör att utbildning upplevs som en möjlighet, snarare än ett måste, säger Jonas.

Så gör du kompetensutveckling till en affärsstrategi

Hur kan redovisningsbyråer, lönebyråer och andra företag arbeta mer strategiskt med kompetensutveckling? Jonas Jegers listar tre avgörande faktorer:

1. Gör kompetens till en del av affärsplanen
   Kompetensutveckling bör inte ses som en isolerad aktivitet, utan som en del av företagets strategi. Företag som systematiskt arbetar med kompetensutveckling har högre tillväxt och bättre lönsamhet.
2. Utgå från kundernas behov
   Affärslandskapet förändras, och kundernas förväntningar med det. Genom att regelbundet analysera vilka utmaningar kunderna står inför kan du anpassa utbildningen så att den stärker verksamhetens konkurrenskraft.
3. Skapa en kultur av nyfikenhet
   Nyfikenhet är en stark drivkraft för lärande. Uppmuntra medarbetare att hålla sig uppdaterade, delta i branschnätverk och utforska nya teknologier. Att utvecklas ska kännas inspirerande, inte som en börda.

Ladda ner rapporten – ta del av insikterna

Vill du veta mer om svenskars inställning till kompetensutveckling och livslångt lärande? Ladda ner IHM:s rapport ”IHMpact Report – Svenskars syn på kompetensväxling & livslångt lärande” och ta del av fler insikter om hur företag kan framtidssäkra sin kompetensförsörjning. Ladda ner rapporten här.