Hanteringen av karensdag har växlat under åren. Karensdagen i sig själv har dessutom varit föremål för många debatter. Är det bra eller dåligt med karensdag, minskar eller ökar den sjukfrånvaron? Är det rättvist med karensdag? Det senare är anledningen till att regeringen nu har lagt fram ett förslag om förändrad beräkning av första dagen i sjuklöneperioden, karensavdrag. Förändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Karensdagen

1955 infördes den allmänna sjukförsäkringen och med den tre karensdagar. Innan dess var det väldigt stor skillnad på hur anställda kompenserades vid sjukdom, framförallt mellan tjänstemän och arbetare. Därefter skedde flera reformer. 1987 avskaffades karensdagen helt, vilket ledde till att i början på 1990-talet så hade de allra flesta anställda fullständig kompensation vid sjukdom. När Lagen om sjuklön kom 1992 infördes på nytt en karensdag i sjuklönesystemet. En karensdag gäller även idag, enligt sjuklönelagen (SjLL) betalar arbetsgivaren inte någon sjuklön för den första dagen i sjuklöneperioden.

Löneavdrag

Någon detaljerad reglering av hur sjuklönen beräknas finns inte i SjLL. Hur avdraget för frånvaron ska göras beror på kollektivavtal eller interna policys. Om det inte finns reglerat i kollektivavtal rekommenderar Försäkringskassan att avdraget görs för en full arbetsdag. För de flesta anställda innebär karensdagen samma löneavdrag oavsett vilken arbetsdag som man insjuknar, det finns dock inte något krav på att sjukfrånvaron ska ha varat en viss minsta tid under en dag. För anställda med koncentrerad arbetstid kan löneavdragen bli väldigt olika beroende på när den anställde insjuknar. Om den anställde skulle har arbetat många timmar så blir löneavdraget väldigt mycket högre än om det hade varit en dag med färre arbetstimmar. För att lönebortfallet i samband med sjukdom ska bli mer rättvist så lägger regeringen nu ett förslag på en annan beräkning av löneavdrag för karensdag, det som kallas karensavdrag. ”Det är angeläget att den karens som finns i sjukförsäkringen och i lagen om sjuklön så långt som möjligt träffar de försäkrade i lika hög utsträckning”.

Beräkning karensavdrag

Karensavdraget ska i princip motsvara karensdagen beloppsmässigt. Regeringen förslag är att oavsett vilken dag den anställde insjuknar, eller vilken tid under arbetsdagen så ska karensdagen uppgå till 20 procent av en genomsnittlig veckoersättning av sjuklön. Den närmare beräkningen av karensavdrag kommer att bestämmas i kollektivavtal för att kunna passa olika yrkesgrupper så väl som möjligt. Detta gör att ett införande kan ske först efter förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter.

Flera förslag på gång

Förslaget om karensavdrag kommer ursprungligen från den parlamentariska socialförsäkringsutredningen från 2015, samma utredning som la fram ett förslag om e-inkomst. E-inkomst innebar att arbetsgivare varje månad skulle rapportera anställdas lön enligt kontantprincipen. Den skulle då ersätta månadsvis arbetsgivardeklaration och årlig kontrolluppgift. Förslaget motsvarar Arbetsgivardeklaration på individnivå, AGI, som regeringen nu beslutat om att införa. Regeringen har uttalat mål att till 2018 utöver karensavdrag, införa mer generösa regler för företagare under uppbyggnadsskedet och förslag om ersättningsgrundande inkomst (EGI). Enligt den förteckningen över propositioner som Regeringskansliet har sammanställt så kommer frågan om karensavdrag att avhandlas i december 2017.