Srf konsulterna har länge betonat nödvändigheten och fördelarna med en väl genomförd lönekartläggning. Zennie Sjölund, Branschansvarig Lön, konstaterar:

– En strategisk lönekartläggning säkrar bland annat att företaget har total kontroll över sina lönekostnader, att de anställda har rätt löner, att löneskillnader har saklig grund, att tjänsterna är korrekt definierade och att lagkrav och riktlinjer enligt kollektivavtalen möts.

– Eftersom lönekostnader många gånger är en av företagets största kostnader är nyckeltalen gällande lön centrala för ett bra resultat och en bra arbetsplats. Vi bearbetar nu utredningens förslag och kommer att framföra våra synpunkter i vårt kommande remissvar.

Säkrade rättigheter

Att lönetransparensdirektivet följs ska kontrolleras av Diskrimineringsombudsmannen (DO), som också kan bötfälla företag som inte följer det.

Utredningen har följande huvudsakliga förslag, baserat på Lönetransparensdirektivet:

• En arbetssökande får information om den faktiska ingångslönen för den aktuella tjänsten som gäller på arbetsplatsen.
• En arbetstagare får information om den genomsnittliga lönen, uppdelat på kön, som andra med likvärdigt arbete har på arbetsplatsen.
• Arbetsgivaren får inte hindra en anställd att berätta för andra om sin lön.

Utredaren fastslår att all denna information finns enkelt tillgänglig hos de arbetsgivare som regelbundet genomför en lönekartläggning. Den ska göras skriftligt om arbetsgivaren har minst tio anställda. Finns det minst 100 arbetstagare ska en lönerapportering göras återkommande, med uppgifter om löneskillnader mellan kvinnor och män. Denna rapport lämnas till DO som lämnar den vidare till EU-kommissionens organ.

Stark statistik

Lönetransparensdirektivet, och slutsatserna i utredningen, vilar på en mycket stark grund av statistik. För den som vill förstå mekanismerna bakom direktivet är det intressant att titta närmare på den.

John Ekberg är doktor i nationalekonomi. Han arbetar på Medlingsinstitutet med frågor som rör den officiella lönestatistiken. Det är statistik SCB samlar in från företagen och förmedlar till bland andra Medlingsinstitutet för analys och vidarerapportering till exempelvis EU.

John Ekbergs fokus är löneskillnader mellan könen. Han konstaterar att det finns två överlappande delar i lönetransparensdirektivet.

Den nya statistikförordningen LBM (Labour Market Statistics) och dess funktion gällande löneskillnader mellan könen (gender pay gap) bör vara färdigförhandlad och synkroniserad med justeringarna i den aktuella EU-lagstiftningen (artikel 31 – Rättvisa arbetsförhållanden) för att ambitionerna med lönetransparensdirektivet ska bli verklighet. Annars blir det svårt att följa, analysera och justera direktivets effekter i olika EU-länder.

– Från svensk sida rapporterar vi redan löneskillnader till EU på den nivå direktivet föreslår: heltid, deltid, privat sektor, offentlig sektor, ålder, kön och så vidare. Det vi väntar på nu är nya definitioner på bland annat de begreppen, det kommer i den nya statistikförordningen, säger John Ekberg.