Annons
Juridik Juristen har ordet

Muntlig förhandling i skattemål

När det gäller skatteärenden ska handläggningen vara snabb, billig och förhållandevis enkel. Därför är förfarandet i huvudsak skriftligt hos Skatteverket och hos skattedomstolarna. Men förfarandet får delvis vara muntligt. Det kan vara bra att känna till om du blir oense med Skatteverket i en skattefråga.
Text: Srf konsulterna
Annons

Även om du har höga ambitioner när det gäller att redovisa underlag för skatter och avgifter på rätt sätt och i rätt tid, händer det att Skatteverket vill göra ändringar i din deklaration och kanske påföra dig skattetillägg. Det ärende som då uppstår ska normalt handläggas skriftligt hos Skatteverket. Men om du tycker att det är lättare att förklara dig i telefon eller vid ett besök hos Skatteverket ska du normalt få göra det. Det gäller under förutsättning att det kan ske med hänsyn till arbetets behöriga gång. Omfattande siffermaterial eller invecklade beräkningar är exempel på sådana uppgifter som du inte kan räkna med att få lämna muntligt. Du kan även bli ombedd att återkomma vid ett senare tillfälle.

Överklaga

Om du efter att Skatteverket utrett ditt ärende inte är nöjd med verkets beslut, kan du överklaga beslutet till förvaltningsrätten. Överklagandet ska vara skriftligt och ha inkommit till Skatteverket senast den sista december det sjätte året efter det beskattningsår som beslutet avser.

I skattedomstolarna är förfarandet normalt skriftligt, men även där finns det utrymme för muntliga inslag i processen i förvaltningsrätten och kammarrätten.

När det gäller frågor om innehållet i gällande rätt saknas det i regel skäl att begära muntlig förhandling. Både Skatteverket och skattedomstolen är skyldiga att känna till innehållet i gällande rätt. Däremot brukar bevisfrågor ofta lämpa sig för muntlig förhandling. Sådan förhandling behövs också för förhör med dig som part, förhör med vittne eller sakkunnig och då du har svårigheter att utveckla din talan skriftligt. Begär du förhör med vittne eller sakkunnig bör du ange vad du vill styrka med förhöret.

Mål om särskild avgift

I förvaltningsrätten och kammarrätten finns en ovillkorlig rätt till muntlig förhandling när du blivit påförd skattetillägg, förseningsavgift eller kontrollavgift. I mål om sådana särskilda avgifter ska domstolen bland annat beakta reglerna om eftergift och därför ta hänsyn till vad som framkommer om dina personliga förhållanden, exempelvis sjukdom eller bristande erfarenhet av den i målet aktuella lagstiftningen. Vid en muntlig förhandling blir eftergiftsgrunderna ofta belysta på ett bättre sätt än när förfarande enbart är skriftligt.

Men även om du inte blivit påförd sådan särskild avgift ska muntlig förhandling normalt hållas om du begär det. Men det kan då hända att du blir nekad muntlig förhandling. Det kan till exempel ske i fall då det är uppenbart att din talan inte kan bifallas på grund av lagstiftning eller fast praxis, kostnaderna för en muntlig förhandling inte står i proportion till det omtvistade beloppet och tvistefrågan saknar principiellt intresse, du varit föremål för muntlig förhandling tidigare i förvaltningsrätten rörande samma bevisfråga och du inte kommer med några nya bevis, du fått din fråga prövad av högre instans tidigare år och bevisningen är densamma.

Skriftligt eller muntligt

Skriftlig och muntlig handläggning utgör inte alternativa handläggningsformer som utesluter varandra. Utan den muntliga handläggningen ska ses som ett komplement till den skriftliga. Därför bör en muntlig förhandling begränsas till att avse endast de frågor i målet som är lämpade för en muntlig handläggningsform.

Förhandlingen

I rättegångsbalken finns det mer eller mindre i detalj reglerat hur en muntlig förhandling ska genomföras. Några motsvarande regler finns inte i förvaltningsprocesslagen, vilket har lett till att muntliga förhandlingar i skattedomstolarna genomförs på varierande sätt. Den fortsatta beskrivningen baseras på att domstolen väljer att i stort sett följa rättegångsbalkens regler.

Beslutar rätten om muntlig förhandling i ditt skattemål ska du, ditt ombud om du har ett sådant, Skatteverket och eventuella vittnen och sakkunniga kallas till förhandlingen. Innan du får en sådan kallelse har domstolen i regel kontaktat dig för att stämma av en lämplig tid för förhandlingen.

Sekretess

Förhandling i allmän domstol är offentlig. Denna huvudprincip gäller även förhandling i skattedomstolarna. Det innebär att vem som helst har rätt att närvara vid en offentlig muntlig förhandling i ett skattemål.

Om du yrkar att förhandlingen ska hållas inom stängda dörrar torde dock ett sådant yrkande regelmässigt bifallas. Domstolen kan även utan yrkande från dig besluta om stängda dörrar.

Hålls förhandlingen inom stängda dörrar ska, förutom domstolens ledamöter, endast du, ditt ombud och Skatteverket vara närvarande. Vittnen och sakkunniga får normalt endast vara närvarande under förhöret med dem.

Inledning

Förhandlingen inleds normalt med att domstolens ordföranden kort redogör för vad som förekommit i målet och syftet med förhandlingen. Ordföranden brukar också upplysa om att det skriftliga materialet i målet är känt för domstolens ledamöter och att det utgör processmaterial. Därefter får du framställa dina yrkanden i målet och Skatteverket får ange om man medger eller bestrider yrkandena. Därefter får du utveckla grunderna för ditt överklagande. Du bör då endast beröra de frågor som den muntliga förhandlingen syftar till att utreda. Efter att Skatteverket redogjort för sin ståndpunkt vidtar förhör med eventuella vittnen.

Vittnesförhör

Normalt ska vittnet inställa sig personligen. Men domstolen kan i vissa fall besluta att ett vittne får höras per telefon i stället. Det finns också möjlighet att vittna genom videokonferens. Det är domstolen som beslutar i vilka fall detta kan ske. Vittnet får då inställa sig vid en annan domstol eller myndighet och använda den videoutrustning som finns där.

Förhör med vittne och sakkunnig får men behöver inte hållas under ed. Oavsett om ed avläggs eller inte föreligger sanningsplikt.

Begär du att vittne ska höras under ed torde domstolen regelmässigt bifalla en sådan begäran. Vittnen ska normalt höras ett och ett och vittnesmålet ska vara muntligt. Men vittnet kan efter domstolens medgivande få använda sig av skriftliga anteckningar som stöd för minnet.

Om inte domstolen bestämmer annat så inleds vittnesförhör av den part som åberopat förhöret. Det kallas huvudförhör. Vid förhöret ska vittnet på egen hand eller, om det behövs, med stöd av frågor avge sin berättelse i ett sammanhang. Motparten ska sedan få tillfälle att höra vittnet i ett så kallat motförhör. Därefter får parterna och domstolen ställa ytterligare frågor till vittnet, varvid den som åberopat förhöret får börja utfrågningen. Förhör med sakkunnig går till på motsvarande sätt.

Förhöret avslutas med att domstolen tar upp frågan om ersättning för inställelsekostnader. Ett vittne liksom en sakkunnig har rätt till ersättning av allmänna medel såväl för kostnader för resa och uppehälle som för förlorad arbetsförtjänst.

Ytterligare bevisning

När förhören avslutats kan eventuell övrig bevisning presenteras. Kommer Skatteverket då med helt ny skriftlig bevisning kan det vara lämpligt att du begär en kortare paus i förhandlingen för att i lugn och ro kunna avgöra om du kan yttra dig direkt över den nya bevisningen. Finner du att du behöver mer tid för att ta ställning till den nya bevisningen, meddelar du rätten detta.

Slutanförande

I slutet av förhandlingen får du och Skatteverket tillfälle att ställa frågor till varandra. Förhandlingen avslutas sedan med att ni ges tillfälle att hålla var sitt slutanförande med en kort redovisning av hur ni ser på det som framkommit under förhandlingen och om ni vidhåller era ståndpunkter eller inte.

Ersättning för kostnader

Därefter tas frågan om kostnadsersättning till dig upp. Det är i regel förenat med en del kostnader att inställa sig till en muntlig förhandling. För att du inte av kostnadsskäl ska behöva avstå från att yrka muntlig förhandling har du rätt att få ersättning av allmänna medel för dina kostnader för resa och uppehälle som uppkommer i samband med en sådan förhandling. Förlorad arbetsförtjänst eller liknande kostnader ersätts däremot inte.

Din rätt till ersättning för inställelsekostnader är dock inte absolut utan domstolen får från fall till fall avgöra om ersättning ska betalas eller inte. Genom att begära förskott på ersättningen kan du redan innan förhandlingen få klarhet i hur rätten ser på ersättningsfrågan.

Förhandlingen avslutas

I samband med att domstolens ordförande förklarar förhandlingen avslutad tillkännages regelmässigt när och hur dom kommer att meddelas eller hur domstolen planerar den fortsatta handläggningen.

Aktuella artiklar
Annons
Annons
Annons
Annons