Regelverket kring penningtvätt har seglat upp som ett högintressant ämne för redovisningsbyråer. Men byråerna vittnar om att regelverket blir ytterligare ett måste. Om än ett viktigt sådant, givet den stora ekonomiska risk med anledning av de höga sanktionsavgifter som drabbat branschen den senaste tiden.

– Jag förstår byråerna, det blir ytterligare ett moment och ökade krav på kundkännedom och fokus på generell riskbedömning känns inte alltid motiverat, säger Tommy Flemström grundare och affärsutvecklare på Verified.

– När vi pratar om regelverket med våra kunder så försöker vi nyansera bilden och peka på de större fördelarna med att ha stenkoll på sina kunder. Detta är en bransch med stor stolthet och en vilja att göra rätt för sig och för samhället i stort, och då kan bättre rutiner och processer kring AML (Anti-Money Laundering) bli ytterligare en trygghet för byrån och för alla medarbetare som involveras.

Det är inget tvivel om att branschen vill göra rätt enligt Penningtvättsregelverket – men den stora, och återkommande, frågan rör hur:et och byråerna frågar sig: ”Var börjar vi och hur säkerställer vi att allt blir rätt?”

Martin Ekberg, grundare av Inspector Dupond, är fristående AML-expert och under ett seminarium för branschen, i Verifieds regi, kommenterar han byårernas utmaning i att hinna dokumentera och fokusera på allt för alla kunder:

– Det handlar om ett ”riskbaserat arbetssätt” och det innebär att byrån utifrån sin unika situation, exempelvis risker i kundportföljen och de tjänster som utförs, ska arbeta riskbaserat och lägga mest tid och fokus där risken är som störst.

Men trots att det inte finns ett exakt recept för det efterfrågade hur:et finns det delar som bör vara en del av byråns processer i arbetet med nya och befintliga kunder. Finansinspektionens sju steg är en bra utgångspunkt när byrån börjar sätta sina arbetssätt för att motverka penningtvätt:

– Jag förstår att det kan kännas mastigt att ta sig an regelverket som liten- och medelstor byrå. Men faktum är att det finns flertalet systemstöd som underlättar de mest tidskrävande stegen som rör insamling och löpande bevakning av företagsdata, berättar Tommy Flemström.

Både experter och regelverket i sig är tydliga med att det är upp till varje enskild byrå att hitta sitt arbetssätt för att uppnå regelefterlevnad. Men det finns några steg och kontroller som bör vara del av den processen.

Kontroller som bör dokumenteras med anledning av Penningtvättsregelverket (PTL) – och som ett systemstöd bör kunna erbjuda:

• Sanktionskontroll av Juridisk Person
• ID-kontroll av Verklig Huvudman
• PEP- och Sanktionskontroll av Fysisk Person
• Kundkännedomsformulär (KYC) – inklusive kontroll från kund
• Riskbedömning och riskklassificering av nya och befintliga kunder
• Löpande bevakning och kontroll för att upptäcka ev. förändringar hos kunden.

Artikel producerad av Verified.

Deras medlemserbjudande hittar du här >>