Det tiosidiga dokumentet från de tre länsstyrelserna med tillsynsansvar följer på tidigare möten mellan dem och företrädare för regeringen. Dels vid ett rundabordssamtal med medarbetare från Finansdepartementet den 14 februari 2024, dels vid ett möte med statssekreterare 22 mars. Enligt skrivelsen har länsstyrelserna då uttryckt ”önskemål om tydligare inriktning i uppdraget och prioritering av de resurser som tilldelats för uppdraget”.

I skrivelsen går de tre länsstyrelserna med tillsynsansvar igenom kritiken och rekommendationerna i Riksrevisionens rapport ”Statens tillsyn för att motverka penningtvätt – bristande omfattning och effektivitet”. Den kom i våras, vilket Konsulten då rapporterade om.

Tillsyn oförändrad

Enligt Jesper Jacobsson, rättschef och chef för rättsenheten vid Länsstyrelsen Skåne, har länsstyrelserna, i linje med Riksrevisionens rapport, påbörjat ett arbete för att justera sin tillsynsstrategi, sätta nationella mål och förbättra uppföljningen. Men utan tydligare nationell styrning och samordning från regeringens sida får inte de insatserna full effekt, menar Jesper Jacobsson och lutar sig mot resonemangen i Riksrevisionens rapport. I rapporten efterlys också en samordning av insatserna mot penningtvätt som styrs från Finansdepartementet, Justitiedepartementet och Näringsdepartementet. Även detta håller länsstyrelserna med om.

Framtida tillsyn?

Avvaktar då länsstyrelserna rekommendationer från regeringen med anledning av Riksrevisionens rapport innan de justerar tillsyn och sanktionsnivåer på ett sätt som märks hos verksamhetsutövarna?

– Riksrevisionens kritik gällde styrning, uppföljning och strategiskt arbete. Justeringar i dessa delar påverkar inte enskilda tillsynsärenden. I sammanhanget bör det påpekas att nivåerna på sanktionsavgifter inte var något som Riksrevisionen anmärkte på och därmed inget som ses över med anledning av denna rapport, svarar Jesper Jacobsson.

Riskbaserat urval

Srf konsulterna har länge hävdat att ett riskbaserat urval och mer informationsinsatser skulle resultera i en effektivare tillsyn av näringslivet enligt PTL. Det efterfrågas även av länsstyrelserna. I sin skrivelse till regeringen konstaterar de bland annat: ” Det saknas närmare reglering i lagstiftningen om det förväntas att länsstyrelsernas tillsyn även omfattar särskilt kunskapshöjande arbete i form av exempelvis informationsinsatser. Då det samtidigt saknas krav på återrapportering och tydliga mål blir det svårt för länsstyrelserna att prioritera mellan till exempelvis förebyggande informationsinsatser eller aktiv tillsyn.”

Länsstyrelserna vill också ha resurser för att bygga upp en analysfunktion för att säkerställa att tillsynen är ”effektiv, riskbaserad och riktas mot rätt objekt”. Även detta vill man nu att regeringen beslutar om.

– Vi hoppas och tror ju att processen att få rimligare granskningar av branschen nu tar viktiga steg framåt. Vi samverkar med länsstyrelserna och ser löpande över våra stöddokument, fördjupande utbildningar, information på vår webbplats och lyfter frågan i möten med medlemmarna. Detta är ett prioriterat område för oss, konstaterar Camilla Boije.