Redovisningskonsultens roll i förändring 

Traditionellt har yrkesrollen som redovisningskonsult byggt på noggrannhet, struktur och tekniska färdigheter inom bokföring. Men digitaliseringen har förändrat förutsättningarna. I dag räcker det inte att kunna siffror – man måste också kunna analysera siffror och kunna kommunicera insikterna på ett sätt som skapar värde för kunden. 

Det är också tydligt att det inte finns en enda rätt kompetensprofil. Det handlar snarare om att identifiera potential – att rekrytera människor med nyfikenhet, ansvarstagande och god samarbetsförmåga. Personer som har lätt för att ta till sig nya system och regler, och som kan utvecklas i takt med verksamheten. 

En form passar inte alla – kompetens måste byggas på olika sätt 

Det är också tydligt att det inte finns en enda rätt kompetensprofil. Det handlar snarare om att identifiera potential – att rekrytera människor med nyfikenhet, ansvarstagande och god samarbetsförmåga. Personer som har lätt för att ta till sig nya system och regler, och som kan utvecklas i takt med verksamheten. 

Här uppfattades också ett tydligt behov av kompletterande profiler – olika typer av kompetens som tillsammans skapar helhet. En kombination av analytiker, kommunikatörer, systemintresserade och rådgivande konsulter gör att byrån kan möta kundens behov från flera håll. 

Många företag arbetar därför aktivt med mentorskap, uppgiftsrotation och tydliga möjligheter till personlig utveckling – faktorer som både stärker engagemanget och bidrar till en långsiktig kompetensstrategi. 

Nya generationer – nya förväntningar 

Flera arbetsgivare vittnar om att dagens studenter och unga medarbetare har helt andra förväntningar än tidigare generationer. Tydliga karriärvägar, snabbare ansvar och utveckling, flexibilitet och balans mellan arbete och fritid är inte längre förmåner – det är krav.  

För att attrahera dessa talanger krävs därför en modern arbetsmiljö och ett tydligt employer brand, där företagets värderingar också spelar en central roll. 

Många företag arbetar aktivt med mentorskap, rotation mellan arbetsuppgifter och tydliga möjligheter till personlig utveckling – faktorer som både bidrar till kompetensförsörjningen och stärker engagemanget hos medarbetarna. 

LIA – ett viktigt verktyg

Lärande i arbete (LIA) pekas ut som en av de mest avgörande faktorerna för att säkerställa framtidens kompetens, inte minst för lönekonsulter. Samtidigt finns det flera hinder som behöver hanteras. Många företag upplever att de saknar tid för handledning, att praktikperioderna är för korta för att ge verklig effekt, eller att det är svårt att hitta lokala arbetsplatser – särskilt när utbildningen sker på distans. 

För att öka värdet av LIA krävs en tydligare struktur, bättre planering och att studenter ges möjlighet att vara aktiva deltagare snarare än passiva observatörer. En matchning mellan praktikplats och studentens intressen och styrkor lyfts också fram som avgörande. 

Lösningar för en hållbar kompetensstrategi 

En lösning på kompetensbristen kan vara att rikta rekryteringsinsatser även mot universitet – inte bara YH-utbildningar – för att bredda inflödet och få in kompetens med analytisk höjd. Tydliga karriärvägar och struktur för utveckling är avgörande för att skapa engagemang och långsiktighet. 

En annan viktig aspekt är debiteringsnivån. När priset på rådgivning pressas för lågt, minskar utrymmet för handledning, kompetensutveckling och kvalitetsarbete. Att ta betalt för kvalitet är därför också ett sätt att investera i framtidens kompetens. 

Dessutom behövs fler initiativ för att synliggöra branschen som en modern, relevant och attraktiv arbetsplats – särskilt bland studenter. Genom seminarier, samarbeten med skolor och karriärdagar kan bilden av yrket breddas och fördjupas. 

Framtiden formas av hur vi agerar i dag 

Kompetensutmaningen är inte ett framtida problem – den är redan här. Samtidigt finns en stor vilja och starka idéer för att möta den. Genom att lyfta blicken, satsa långsiktigt och våga tänka nytt, kan vi både attrahera framtidens talanger och skapa förutsättningar för hållbar utveckling. Det är ett arbete som kräver samverkan – mellan utbildningar, arbetsgivare och branschorganisationer.