– Vi ska ha ordning och reda på arbetsmarknaden, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (s) när den nya utredningen presenterades.

De senaste två åren har Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket tagit fram metoder för att göra myndighetsgemensamma kontroller. På så sätt ska fusket och brottsligheten på arbetsmarknaden stoppas.

Eva Nordmark

– Vi måste med kraft se till att skurkföretagen försvinner, och att vi gör allt som står i vår makt för att kontrollera dem, sade Nordmark.

Över 3000 gemensamma kontroller har gjorts under perioden. Som ett resultat av kontrollerna har en av tio verksamheter varit tvungna att stänga på grund av stora brister.

Nu ska den nytillsatte utredaren Mikael Sjöberg, tidigare generaldirektör för Arbetsförmedlingen och Arbetsmiljöverket, samla erfarenheterna och lämna ett förslag på åtgärder. I december ska utredningen vara färdig.

Riskbranscher inom bygg, skönhet och restaurang har varit i fokus för kontrollerna.

Runt 10 miljoner kronor i böter har utfärdats.

Informationsutbyte, eller snarare bristen därpå, har varit en av de problem som upptäckts. Hur och när information behöver delas är därför ett uppdrag för utredaren.

Ett digitalt informationsutbyte och gemensamma tipsvägar skulle underlätta. Det ska också utredaren undersöka förutsättningarna för.

Zennie Sjölund

Zennie Sjölund är Branschansvarig Lön vid Srf konsulterna:

Bristen på informationsutbyte mellan myndigheterna är ett av de största hindren idag. Vilka system och myndigheter borde samköras för att göra det svårare att fuska tycker du?
– Se till att använda de inkomstuppgifter (AGI) som månatligen rapporteras till Skatteverket på ett bättre sätt. Srf konsulterna har länge förordat samkörning mellan myndigheter och vi väntar på att AGI-rapporteringen ska ge effekt. När förslaget om AGI kom så var just minskning av fusk en av de stora vinsterna, för de seriösa företagen minskar även uppgiftsbördan om myndigheterna hämtar uppgifter från Skatteverket. Så att återanvända AGI-uppgifterna medför många bra effekter säger Zennie Sjölund.

Srf konsulternas medlemmar arbetar med lönehantering på uppdrag av företag. Vad kännetecknar ett seriöst företag i frågor som rör lönehantering? Hur arbetar man?
– Seriösa företag förstår att det krävs kunskap för att hantera löner, då minskar risken för fel. Våra medlemmar har intygad kompetens och arbetar proaktivt utifrån en kvalitetssäkrad process, SALK. Om ett företag har en Auktoriserad Lönekonsult, antingen som gör uppdrag eller arbetar på företaget så vet man att ledningen värderar de anställda, säger Zennie Sjölund.

När företag gör fel i sin lönehantering, ibland utan avsikt, vilka fallgropar är det då de hamnar i? Vad ska man se upp med och vad hjälper lönekonsulterna mest till med?
– Givetvis kan det bli fel, det är flera miljoner löner som görs varje månad i Sverige och då är det viktigt att det finns kontroller som gör att felen snabbt upptäcks, säger Zennie Sjölund. Vi vet att brister i inrapporteringen är en orsak, så det gäller att vara snar med information vid förändrade villkor för de anställda. En lönekonsult identifierar brister i rutiner som kan minska risker för att felen uppstår. Dessutom har de kompetensen att hantera sådana uppstående situationer, och hur man kan minska följdfel.