Med anledning av en hemställan från Skatteverket föreslås det i en promemoria från finansdepartementet bland annat att momslagen ändras för representationskostnader.

Förslaget innebär att ingående moms får beräknas på ett underlag som uppgår till högst 300 kronor. Om förslaget genomförs kommer det i vissa fall att innebära att ett högre avdrag kommer att medges för moms. Det gäller vid intern representation och vid extern representation om utgiften avser mat samt vin eller sprit. Avser utgifterna bara mat eller mat och starköl vid extern representation ger det nya förslaget inget ytterligare avdrag utöver vad som gäller idag. Förslaget beräknas därför bara kosta statskassan cirka 0,2 miljarder kronor per år. I promemorian föreslås det emellertid också att avdraget vid inkomstbeskattningen begränsas kraftigt. Avdrag ska bara medges för enklare förtäring och med skäligt belopp för teaterbiljetter och liknande utgifter. Denna del av förslaget beräknas ge staten ett tillskott på 1,4 miljarder kronor per år. Förslaget beräknas därför ge statskassan ett sammanlagt tillskott på över en miljard kronor per år.

Att ha olika regler för moms och inkomstskatt är komplicerat i sig. Förslaget riskerar dessutom att komplicera ett idag redan komplicerat regelverk ytterligare genom att den skattskyldige måste skilja på ett flertal olika utgifter för representation. Den skattskyldige måste skilja mellan:

• måltider och annan enklare förtäring,
• skäligt avdrag,
• förfriskningar och annan enklare förtäring,
• utgifter för representation för vilka avdrag inte medges vid inkomstbeskattningen,
• utgifter för representation för vilka skäligt avdrag medges vid inkomstbeskattningen, och
• utgifter för representation för vilka det inte föreligger någon avdragsbegränsning.

Till detta kan läggas det problem som redan finns idag att det saknas en definition av representationskostnader i inkomstskattelagen (IL). Srf konsulterna kan därför inte se någon förenkling med förslaget. Det riskerar istället att både öka skattebelastningen och att ytterligare komplicera hanteringen av representationskostnader.

Ett annat problem med förslaget är att det förstärker den skillnad i inkomstbeskattning mellan fysiska och juridiska personer som redan gäller idag. Skattebelastningen i ett aktiebolag är 22 procent medan motsvarande siffra för en enskild näringsidkare är cirka 40-67 procent. Genom en starkt begränsad avdragsrätt vid inkomstbeskattningen kommer en allt större konkurrenssnedvridning att uppkomma mellan de olika företagsformerna. En sådan snedvridning kan enligt Srf konsulterna lindras något genom att utgifter för företagsevent, visningar, demonstrationer och liknande inte behandlas som utgifter för representation.  Sådana utgifter kan inte heller normalt ses som privata levnadskostnader för den skattskyldige, vilket är grunden för ett avdragsförbud enligt 9 kap. 2 § IL och avdragsbegränsningen enligt 16 kap. 2 § IL. Därmed är det också principiellt felaktigt att begränsa avdragsrätten för dessa utgifter.

Sammanfattningsvis är det Srf konsulternas förbunds uppfattning att förslaget riskerar att komplicera regelverket ytterligare. Det kommer också att öka skattebelastningen för företagen samt öka den konkurrenssnedvridning mellan olika företagsformer som råder redan idag. Med dessa skäl har Srf konsulternas förbund i remissförfarandet avstyrkt förslaget. Srf konsulterna föreslår i stället i sitt remissvar att endast momslagen ändras, och då på så sätt att avdraget för moms får uppgå till högst momsen på 300 kronor. Ett sådant förslag skulle vara principiellt korrekt och enklare att förstå. Det skulle också endast marginellt påverka statens finanser.