Skatteverket har tidigare (i ställningstagande dnr 130 604256-04/111, publicerat den 18 oktober 2004), gjort bedömningen att utländska arbetsgivare som saknar fast driftställe i Sverige inte ska göra skatteavdrag på utgiven ersättning för arbete.

Fråga har nu uppkommit om ett utländskt företag som har fast driftställe i Sverige enligt bestämmelserna i inkomstskattelagen (1999:1229), IL, men inte enligt gällande skatteavtal är skyldigt att göra skatteavdrag och om ett sådant företag har möjlighet att ingå socialavgiftsavtal med sina anställda.

Med fast driftställe för näringsverksamhet avses en stadigvarande plats för affärsverksamhet varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs. Med skatteavtal avses ett sådant avtal för undvikande av dubbelbeskattning på inkomst och, i förekommande fall, på förmögenhet som ingåtts av Sverige med en annan stat eller utländsk jurisdiktion.

Den som betalar ut ersättning för arbete, ränta eller utdelning som ska tas upp som intäkt är skyldig att göra skatteavdrag enligt bestämmelserna i 10 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL. Det finns inte någon bestämmelse som uttryckligen anger att utländska arbetsgivare som saknar fast driftställe i Sverige inte ska göra skatteavdrag.

Motsvarande regler fanns tidigare i skattebetalningslagen (1997:483). Av förarbetena, prop. 1996/97:100 sid. 568, framgår: ”Att några motsvarande bestämmelser inte finns i fråga om skatteavdrag som skall göras enligt skattebetalningslagen beror på att här aktuella arbetsgivare inte är skyldiga att göra sådant avdrag”.

Av propositionen framgår att det inte varit lagstiftarens avsikt att utländska arbetsgivare som saknar fast driftställe i Sverige ska omfattas av skyldigheten att göra skatteavdrag på utbetalad ersättning för arbete.

Läs hela ställningstagandet här >>