Annons
Branschaktuellt

Vårbudgeten: ”Mycket att sätta sig in i för företagen”

Ett kraftigt höjt utgiftstak var den stora nyheten när vårbudgeten presenterades. Hur påverkas företagen?
– Det är mycket att sätta sig in i kring regelverken som inte är helt enkla, säger Zennie Sjölund, Srf konsulterna.
Annons

Krispaketen har haglat under våren, och veckans vårbudget är på grund av den exceptionella situation som landet och världen befinner sig i coronakrisen därmed inte fullt lika viktig som den brukar.

Förutom de tidigare paket som lagts finns stor sannolikhet att fler kommer att följa, även efter vårbudgeten.

– För många företag ger åtgärderna ett tillfälligt stöd, samtidigt är det som alltid när nya förutsättningar ges, väldigt mycket som känns osäkert i hanteringen. Så för företagen är det mycket att sätta sig in i kring regelverken som inte är helt enkla, säger Zennie Sjölund.


Zennie Sjölund Foto: Malin Sydne

Regeringen har lagt förslag om stöd vid korttidspermittering. Redan nu finns en tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften under fyra månader.

F-skattande egenföretagare ersätts med sjukpenning de första två veckorna av sjukdom. Staten ersätter också tillfälligt arbetsgivarnas sjuklönekostnader.

Tillfälliga ändringar i arbetslöshetsförsäkringen införs, och medel går till insatser som ska leda till arbete. Dessutom blir det fler utbildningsplatser.

20 extra miljarder tillförs kommuner och regioner, varav 12,5 går till kommunerna och 7,5 till regionerna.

Regeringen säger att den svenska ekonomin “står väl rustad för att hantera den lågkonjunktur som väntas följa av virusutbrottet”. Men de offentliga finanserna kommer kraftigt att försvagas under året, på grund av de omfattande åtgärdspaketen.

Pengarna kommer inte att räcka utan en höjning av utgiftstaket med 350 miljarder kronor, till 1742 miljarder kronor.

Det finns många osäkerhetsfaktorer, hur ska man tänka då?
Att ibland finns inte facit, beslut kan behöva omvärderas och att det är viktigt att dokumentera hur, vad och varför, säger Zennie Sjölund.

Hon önskar fler smarta lösningar från myndigheterna:

Till exempel när Skatteverket använder befintligt system för nedsättning av arbetsgivaravgifter för 30 anställda. Den hanteringen blev smidig. Korttidsarbetet blir säkert enklare med tiden, men för att ha fått störst effekt hade det varit bättre med ett riktat stöd mot företagen av mer generell karaktär.

Mängden åtgärder och de omfattande nya regelverken kräver extra mycket av företagen, och Zennie Sjölund tror därför att extra hjälp är nödvändigt.

Vi ser gärna företagscheckar för att företagen ska kunna få professionell hjälp med hanteringen av åtgärderna och de val som företagen ska göra. Sveriges alla små arbetsgivare som ska sätta sig in i regelverk behöver stöttning, säger Zennie.

Aktuella artiklar

Fler företag väljer digital årsredovisning – redovisningskonsulterna bidrar till utvecklingen

6 juli 2026

Digital inlämning av årsredovisningar fortsätter att öka. Under juni 2026 sattes ett nytt rekord när 101 126 företag lämnade in sin årsredovisning digitalt – första gången antalet överstiger 100 000 under en månad. Samtidigt visar ny statistik från Bolagsverket att digital inlämning ger färre kompletteringar och snabbare handläggning.

Nytt HFD-besked: Ingen moms vid inlösen av lojalitetspoäng

2 juli 2026

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har nu avgjort hur lojalitetspoäng som löses in mot varor ska behandlas momsmässigt. Domen ger efterlängtad vägledning för företag med bonusprogram och innebär att inlösen av poäng varken ska ses som en prisnedsättning eller som användning av en voucher. För redovisningskonsulter skapar avgörandet en tydligare grund för rådgivning.

MYH:s analys: Så förändras kompetensbehoven inom ekonomi och lön

2 juli 2026

AI, digitalisering och förändrade kundbehov ställer nya krav på kompetensen inom ekonomi- och lönebranschen. I sin senaste områdesanalys beskriver Myndigheten för yrkeshögskolan hur arbetsmarknadens behov utvecklas och vilka kunskaper som efterfrågas framöver. Något som Srf konsulterna också lyfter i sina nyligen publicerade öppna brev till myndigheten. Frågan är inte bara hur många som utbildas, utan också vilken kompetens framtidens redovisnings- och lönekonsulter behöver.

Annons