Finansminister Mikael Damberg (s) presenterade sin första budget på tisdagsmorgonen. Även den vilar till viss del på budgetprioriteringar oppositionen har fått igenom. Ändå är det inte säkert att Riksdagen kommer att godkänna den.

– Det är fem månader kvar till valet och regeringens majoritet är ju bräcklig. Så vi kan inte vara säkra på att förslagen i budgeten blir verklighet. Med sagt finns några saker som är extra värda att belysa för branschen, konstaterar Zennie Sjölund.

Traktordiesel

De höga bränslepriserna och hur de påverkar exempelvis bönder och fiskare har debatterats flitigt under vintern och våren. Genom att föreslå en ändring i lagen om skatt på energi (1994:1776) hoppas regeringen lindra effekterna för dem. Nu föreslås att koldioxidskatten sänks med 2 292 kronor per kubikmeter bränsle som inköps för att yrkesmässigt användas i jordbruksverksamhet, skogsbruksverksamhet eller vattenbruksverksamhet. Tidigare belopp var 1 930 kronor. Även energiskatten föreslås sänkas, med 1 061 per kubikmeter. Detta ska träda i kraft 1 juli 2022 och gälla till 30 juni 2023.

Även ett tillfälligt stöd till verksamma inom grisuppfödning, kycklinguppfödning och växthusodling föreslås, för att kompensera dem för deras ökande kostnader. Det omfattar 300 miljoner kronor.

Klimatbonusbilar

För att bidra till omställningen från bilar som körs på bensin eller diesel till bilar som körs på el eller vätgas skjuter regeringen till ytterligare pengar till systemet med klimatbonusbilar. Anslaget till detta föreslås öka med 3,9 miljarder kronor. Den som exempelvis köper en elbil fram till 1 juli 2022 kan därmed få 70 000 kronor av staten.

För att minska transporterna av gods på väg och i stället öka transporterna på järnväg föreslås ett ökat stöd till tågoperatörer som kör annat än järnmalm. Detta stöd föreslås höjas med 697 miljoner kronor under 2022.

Etableringsjobb

För att få fler nyanlända och långtidsarbetslösa i arbete vill regeringen satsa på etableringsjobb under första halvåret 2022. För att fortsätta satsningen anslås ytterligare 51 miljoner kronor. Pengarna tillförs Arbetsförmedlingen som redan arbetar med den satsningen.

Ambitionen är att jobben ska matcha faktiska behov hos arbetsgivarna. LO, Unionen och Svenskt Näringsliv har varit med och arbetat fram modellen, där arbetstagaren får den subventionerade delen av sin ersättning direkt av staten. Inte genom sin arbetsgivare.