Vårbudgeten: Sänkta skatter att observera
Finansminister Mikael Damberg (s) presenterade sin första budget på tisdagsmorgonen. Även den vilar till viss del på budgetprioriteringar oppositionen har fått igenom. Ändå är det inte säkert att Riksdagen kommer att godkänna den.
– Det är fem månader kvar till valet och regeringens majoritet är ju bräcklig. Så vi kan inte vara säkra på att förslagen i budgeten blir verklighet. Med sagt finns några saker som är extra värda att belysa för branschen, konstaterar Zennie Sjölund.
Traktordiesel
De höga bränslepriserna och hur de påverkar exempelvis bönder och fiskare har debatterats flitigt under vintern och våren. Genom att föreslå en ändring i lagen om skatt på energi (1994:1776) hoppas regeringen lindra effekterna för dem. Nu föreslås att koldioxidskatten sänks med 2 292 kronor per kubikmeter bränsle som inköps för att yrkesmässigt användas i jordbruksverksamhet, skogsbruksverksamhet eller vattenbruksverksamhet. Tidigare belopp var 1 930 kronor. Även energiskatten föreslås sänkas, med 1 061 per kubikmeter. Detta ska träda i kraft 1 juli 2022 och gälla till 30 juni 2023.
Även ett tillfälligt stöd till verksamma inom grisuppfödning, kycklinguppfödning och växthusodling föreslås, för att kompensera dem för deras ökande kostnader. Det omfattar 300 miljoner kronor.
Klimatbonusbilar
För att bidra till omställningen från bilar som körs på bensin eller diesel till bilar som körs på el eller vätgas skjuter regeringen till ytterligare pengar till systemet med klimatbonusbilar. Anslaget till detta föreslås öka med 3,9 miljarder kronor. Den som exempelvis köper en elbil fram till 1 juli 2022 kan därmed få 70 000 kronor av staten.
För att minska transporterna av gods på väg och i stället öka transporterna på järnväg föreslås ett ökat stöd till tågoperatörer som kör annat än järnmalm. Detta stöd föreslås höjas med 697 miljoner kronor under 2022.
Etableringsjobb
För att få fler nyanlända och långtidsarbetslösa i arbete vill regeringen satsa på etableringsjobb under första halvåret 2022. För att fortsätta satsningen anslås ytterligare 51 miljoner kronor. Pengarna tillförs Arbetsförmedlingen som redan arbetar med den satsningen.
Ambitionen är att jobben ska matcha faktiska behov hos arbetsgivarna. LO, Unionen och Svenskt Näringsliv har varit med och arbetat fram modellen, där arbetstagaren får den subventionerade delen av sin ersättning direkt av staten. Inte genom sin arbetsgivare.
Fler företag väljer digital årsredovisning – redovisningskonsulterna bidrar till utvecklingen
6 juli 2026Digital inlämning av årsredovisningar fortsätter att öka. Under juni 2026 sattes ett nytt rekord när 101 126 företag lämnade in sin årsredovisning digitalt – första gången antalet överstiger 100 000 under en månad. Samtidigt visar ny statistik från Bolagsverket att digital inlämning ger färre kompletteringar och snabbare handläggning.
Nytt HFD-besked: Ingen moms vid inlösen av lojalitetspoäng
2 juli 2026Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har nu avgjort hur lojalitetspoäng som löses in mot varor ska behandlas momsmässigt. Domen ger efterlängtad vägledning för företag med bonusprogram och innebär att inlösen av poäng varken ska ses som en prisnedsättning eller som användning av en voucher. För redovisningskonsulter skapar avgörandet en tydligare grund för rådgivning.
MYH:s analys: Så förändras kompetensbehoven inom ekonomi och lön
2 juli 2026AI, digitalisering och förändrade kundbehov ställer nya krav på kompetensen inom ekonomi- och lönebranschen. I sin senaste områdesanalys beskriver Myndigheten för yrkeshögskolan hur arbetsmarknadens behov utvecklas och vilka kunskaper som efterfrågas framöver. Något som Srf konsulterna också lyfter i sina nyligen publicerade öppna brev till myndigheten. Frågan är inte bara hur många som utbildas, utan också vilken kompetens framtidens redovisnings- och lönekonsulter behöver.
