Höjd ränta på skattekontot- igen
Vi har varit vana med låga kostnadsräntor, men från och med den 1 augusti höjs räntorna på skattekontot. Den låga kostnadsräntan är 5 procent och den höga kostnadsräntan är 20 procent. Med dessa nya nivåer på räntan behöver man vara extra noggrann med att betala t.ex. kvarskatten i tid. Den höga kostnadsräntan som gäller om man inte har betalat när skatten på förfallodagen är 20 procent.
Det finns säkert många företag som drabbades hårt av coronapandemin och då sökte tillfälligt anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och moms som har kvar dessa anstånd. Dessa anstånd belöper med en den lägre kostnadsräntan på 5 procent. Räntan läggs hela tiden till det belopp som man har fått anstånd för. Med en kostnadsränta på 5 procent kan det vara läge att se över om företaget har några möjligheter att betala skulden.
Varför höjs räntan igen?
Den förra höjningen av räntan på skattekontot skedde den 1 februari 2023. Nu var det alltså dags för en ny höjning. Hur kan räntan höjas så nära inpå igen? Det beror på att räntan på skattekontot bestäms utifrån den genomsnittliga säljräntan för sexmånaders statsskuldväxlar. Höjningarna beror alltså på att den genomsnittliga säljräntan har höjts. Om den genomsnittliga säljräntan för sexmånaders statsskuldväxlar förändras under resterande del av året kan räntorna på skattekontot komma att ändras ytterligare.
De nya kostnadsräntorna
När man har ett underskott på skattekontot beräknas en kostnadsränta. Det finns två olika räntesatser för kostnadsräntan som används på skattekontot. Vilken räntesats som används beror på den underliggande transaktionen.
Den låga kostnadsräntan är 5 procent (tidigare 3,75 procent) från och med den 1 augusti. Låg kostnadsränta beräknas bland annat på belopp som
- Skatteverket gett anstånd med att betala
- uppkommer på grund av underskott av slutlig skatt (gäller betalning som görs fram till förfallodagen, därefter beräknas hög ränta)
- uppkommit genom omprövningsbeslut av Skatteverket eller beslut av domstol (gäller betalning som görs fram till förfallodagen, därefter beräknas hög ränta)
- överlämnats till Kronofogden för indrivning.
Den höga kostnadsräntan är 20 procent (tidigare 18,75 procent) från och med den 1 augusti. Hög kostnadsränta beräknas på underskott
- där betalningen inte är gjord på förfallodagen. Ett sådant underskott kan exempelvis ha uppstått på grund av en inlämnad skattedeklaration där ingen betalning har skett, eller att man inte har betalat in den slutliga skatten på förfallodagen
- där betalningskrav har skickats ut. Den höga kostnadsräntan beräknas fram till dess att underskottet betalas eller till den dag då beloppet överlämnas till Kronofogden.
Den nya intäktsräntan
Om det finns ett överskott på skattekontot får man intäktsränta. Från den 1 augusti är intäktsräntan 2,25 procent (tidigare 1,6875 procent).
Tidigare artikel i tidningen konsulten
Länkar till Skatteverket
Tydliga rutiner för överlämning av räkenskapsinformation – allt viktigare i den digitala världen
24 augusti 2026I takt med att redovisningen blivit mer digital har de dokument som ligger till underlag för redovisningen blivit mindre synliga. Något som gör att de riskerar att glömmas bort när årets räkenskapsinformation överlämnas till kunderna. Srf konsulterna ser i kvalitetsuppföljningarna att redovisningskonsulter inte överlämnar den digitala räkenskapsinformationen till kunderna eller informerar sina kunder om att underlagen måste sparas i systemen på samma sätt som när det tidigare satt i pärmar.
Vad kan friskvårdsbidraget användas till?
8 juni 2026Arbetsgivare kan erbjuda sina anställda ett friskvårdsbidrag, men det finns några saker att tänka på för att bidraget ska vara skattefritt. Nyligen avgjorde Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) frågan om en anställd kunde köpa en konsertbiljett för sitt friskvårdsbidrag och om det kunde ses som en skattefri personalförmån. Vad kan egentligen en anställd använda sitt friskvårdsbidrag till? I den här artikeln får du veta mer.
Anställa sommarvikarier? Det här behöver du ha koll på
8 juni 2026Många företag förstärker bemanningen under sommaren med sommarvikarier och feriearbetare. Men även om anställningen bara ska pågå några veckor gäller samma arbetsrättsliga regler som för andra anställda. För unga medarbetare finns dessutom särskilda regler kring arbetstid, arbetsmiljö och arbetsuppgifter.
