Sedan Riksdagen fattade beslut om ett tillkännagivande avseende ersättning till särskilt sårbara grupper i arbetsför ålder den 16 april 2020 har det tagit tid att få fram förutsättningarna. Nu har det kommit ett förslag kring hur och vilka som ska kunna söka ersättning.

I ett första led identifierades de riskgrupper som bör avstå från att arbeta för att undvika att smittas. Det fick Socialstyrelsen i uppdrag att utreda, vilket gjordes på kort tid. I riskgrupperna inkluderades de personer som löper störst risk att drabbas av ett särskilt allvarligt sjukdomsförlopp vid insjuknande i covid-19. För att kunna få ersättning ska andra möjligheter vara uteslutna såsom möjlighet att jobba hemifrån, ta andra arbetsuppgifter inom ramen för anställningen och att det inte går att anpassa jobbet så att det går att hålla lämpligt avstånd till andra för att undvika spridning av smittan. Detta utifrån att arbetsgivaren har det yttersta arbetsmiljöansvaret enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) och arbetsmiljörättsliga föreskrifter.

Ersättningsvillkor

Ersättning kommer enligt förslaget att betalas ut under högst 90 dagar i form av förebyggande sjukpenning med ikraftträdande den 1 juli 2020. Förordningen föreslås gälla en viss tid och upphöra gälla vid utgången av september 2020. Rätten till förebyggande sjukpenning är annars tänkt för den som genomgår en medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering som syftar till att förebygga sjukdom, förkorta sjukdomstiden eller helt eller delvis förebygga eller häva nedsättning av arbetsförmågan. Nu utökas den ersättningen tillfälligt för de aktuella riskgrupperna framtill utgången av september 2020.

Ersättningen kommer att ligga på högst 804 kr, samma nivå som karensavdraget justerades till från 1 juni. Det kommer att vara möjligt att få ersättningen del av arbetstiden; hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån. Detta är i förhållande till ett heltidsarbete och 804 kr får den anställde som jobbar minst 40 timmar/vecka.

Praktisk hantering

Den anställde ska kunna uppvisa ett läkarintyg som styrker att personen tillhör en riskgrupp och arbetsgivaren ska utifrån sitt arbetsmiljöansvar göra bedömningen om det är möjligt att utföra arbetsuppgifter på något sätt. Om det inte går att anpassa arbetet så har den anställde då rätt att vara frånvarande från arbetet. Arbetsgivaren kommer att göra kalenderdagsavdrag och den anställde ansöker om ersättning från Försäkringskassan på motsvarande sätt som för ordinarie förebyggande sjukpenning  Försäkringskassan kan komma att kontakta arbetsgivaren om det behövs uppgifter för bedömningen av frågan.

Vilka omfattas?

Riskgrupper enligt Socialstyrelsen utgörs av de personer som är drabbade av eller har:

1. en aktiv cancersjukdom med pågående eller nyligen avslutad behandling för cancersjukdomen, med undantag för hormonell adjuvant behandling,
2. samtidig förekomst av mer än en av diagnoserna hjärt-kärlsjukdom (kärlkramp, hjärtsvikt, stroke), hypertoni, diabetes med komplikationer, kronisk njursjukdom och njursvikt eller kronisk leversjukdom,
3. en kronisk lungsjukdom som påverkar lungornas struktur och funktion, med undantag för astma,
4. diagnosen fetma och body mass index (BMI) 40 och däröver,
5. en neurologisk eller neuromuskulär sjukdom med påverkad funktionsnivå,
6. en intellektuell funktionsnedsättning i kombination med rörelsenedsättning (flerfunktionsnedsättning),
7. en immunbristsjukdom,
8. en ryggmärgsskada med behov av kontinuerligt andningsstöd,
9. genomgången organtransplantation, eller
10. ett resttillstånd efter en sjukdom eller en sjukdom som allvarligt påverkar viss organfunktion eller genomgår behandling som kan försämra kroppens försvar mot virusinfektioner.

Förslaget är nu ute på remiss fram till torsdagen den 4 juni 2020.