På Tillväxtverkets webbplats finns ett kundforum som samlar frågor och svar om korttidsarbete. Det är väldigt många frågor och svar utlagda och man får leta lite för att få en samlad bild av vad som gäller för just det man är ute efter. Vad gäller värdeöverföringar och extra löneuttag av fåmansföretagare är det klart att synen är mycket snäv. Även om Tillväxtverket anger att prövning sker i varje enskilt fall och att det är upp till företagen att visa att rätt till stöd föreligger kan jag inte hitta ett enda exempel som Tillväxtverket skulle kunna tänkas acceptera.

Värdeöverföringar

Sammantaget gäller avseende värdeöverföringar att Tillväxtverket kontrollerar vinstutdelningar och andra värdeöverföringar som görs under företagets stödperiod, under de två månader som föregår stödperioden samt under de sex månader som följer närmast efter stödperioden. Värdeöverföringar som gjorts före den 16 mars 2020 kontrolleras inte.

En aktieutdelning anses genomförd vid tidpunkten för utbetalning eller vid tidpunkten för beslut om utdelning. Bedömningen ändras inte av att en återbetalning sker.

Men hur är det med rättssäkerheten när det gäller detta? Information om att två månader före samt sex månader efter stödperioden granskas uppdaterades på Tillväxtverkets webbplats den 30 november 2020. Den 12 juni 2020 lades först annan information ut. Enligt den informationen var Tillväxtverkets principiella bedömning att arbetsgivare inte bör genomföra aktieutdelningar under någon del av det räkenskapsår under vilket företaget får stöd, med undantag för aktieutdelningar som skett före den 16 mars 2020.

Det ändrade beskedet i november kan uppfattas som att reglerna tolkas till företagens fördel då det uppenbarligen går att göra en utdelning i till exempel april men ändå få stöd från juli. Nu har många företag däremot fått avslag på ansökningar med motivering att de tagit en utdelning. Ett företag som tagit utdelning i april och sökt stöd från april har fått avslag eftersom de tagit utdelning under stödperioden. Men borde de inte vara berättigade för stöd från juli och framåt? Borde det inte gå att ändra ansökan och börja söka stöd från juli? Sedan får företaget leva med att de anställda varit korttidspermitterade även under april – juni och stå för hela den kostnaden. Men det finns ingen information från Tillväxtverket om detta är möjligt. Nu är det troligen för sent då sista december 2020 var sista dag för ansökan enligt de gamla reglerna.

I ett fall som ovan kan man anta att bolaget missat att stöd inte erhålls om utdelning tas. Det är inte konstigt då det var en pågående debatt då bolaget tog utdelning. Det är långt ifrån tydligt i lagen och förarbetena. Tillväxtverket kom med sitt svar först i juni.

Men det finns också fall med företag som kämpat på fram över sommaren utan att korttidspermittera. När de sedan skulle behövt göra det i september har de, utifrån den tolkning Tillväxtverket då presenterade, fått klart för sig att de inte kunde ta utdelning i slutet av mars då det skulle diskvalificera för rätten till korttidsstöd hela året. Utifrån den information som fanns från lagstiftare och myndighet väljer de istället att säga upp de anställda och likvidera bolaget. Det hade de inte gjort om Tillväxtverket varit ute med sin nya tolkning tidigare.

Det finns fler exempel på företag som i efterhand kan konstatera att de hade fattat andra beslut om Tillväxtverket hade varit tydliga från början.

Att det råder rättssäkerhet är centralt i en demokratisk rättsstat. För att det ska råda rättssäkerhet ska lagar vara förutsägbara. Det framgår varken av lag eller förarbeten med tydlighet hur reglerna om korttidsarbete ska tolkas vad gäller värdeöverföringar. Företagen resonerar då i första hand utifrån de tolkningar som Tillväxtverket menar ska gälla. När dessa ändras uppstår förvirring. Sammanfattningsvis är det i det närmaste omöjligt att hävda att det varit lätt för företagen att förutse hur reglerna om värdeöverföringar kopplat till rätten att få stöd för korttidsarbete ska tolkas.

Extralöner till fåmansföretagsdelägare

En av de frågor Tillväxtverket har besvarat gäller extralöner för att uppfylla gränsvärden för att kunna uppfylla löneuttagskravet. Jag har skrivit om detta tidigare. I artikeln noterar jag att Tillväxtverket här inte i sina svar tar upp lön som tagits ut före eller efter stödperioden. Det torde betyda att om december månad inte ingår i en stödperiod borde det gå att ta ut en extralön då. Med tanke på hur Tillväxtverket ändrat sin tolkning avseende värdeöverföringar uppmanar jag däremot till försiktighet med att ta några risker.

För de som nu tagit en extralön och får avslag på ansökan om korttidsstöd menar jag däremot att det finns olika sätt att argumentera för att få behålla stödet.

Vi har frågat Tillväxtverket om hur de ser på extralöner efter att stödperioden är avslutad. Vi får se vilket svar det blir och hur det kan anses påverka rättssäkerheten. Kommer Tillväxtverket med ändrade besked här också?

Sammanfattning

Tyvärr har reglerna om korttidsstöd via godkännande från Tillväxtverket varit föremål för tolkning och debatt ända sedan de kom på plats. Reglerna borde ha varit tydligare från början. När så inte var fallet hade ett betydligt snabbare agerande från Tillväxtverket varit önskvärt. Nu har flera företag blivit drabbade på olika sätt och rättssäkerheten kan ifrågasättas. I en del fall kan det finnas goda skäl att ifrågasätta avslag, men det återstår att se hur mycket redan hårt prövade företag orkar driva processer.