Hellman, tillförordnad professor, har varit ledamot och vice ordförande för Bokföringsnämnden. Han minns problemen och diskussionen som föregick K3. Enkelt uttryckt kunde de icke-noterade bolagen i sin koncernredovisning då välja det de ville från de två normgivarna Bokföringsnämnden (BFN) och Redovisningsrådet (RR).

– K3 gjorde verkligen skillnad. Sverige var ganska ensamt om att ta ett så stort steg. Studien ger stöd för att K3 för koncernredovisning har blivit ett riktigt bra regelverk för företagen, byråerna och för de som behöver bra rapporter: myndigheterna, bankerna och leverantörer av finansiella tjänster. Sammantaget bidrar bra redovisningskvalitet i företagen till god samhällsnytta, konstaterar Niclas Hellman.

Vad förklarar den ökade lönsamheten efter K3?

– Det vi mätt är nettoresultatet i relation till de totala tillgångarna. En detaljerad analys visar att ökningen främst påverkades av att företag i samband med införandet av K3 ändrade avskrivningsplaner, tog bort tidigare aktiverade immateriella tillgångar och ökade användningen av komponentansatsen.

Hur ger K3 bättre jämförbarhet?

– K3 måste man ta som ett sammanhängande paket. Tidigare fanns till exempel ingen standard för finansiella instrument och vad som gällde för till exempel leasing skiljde sig åt mellan BFN och RR.

– Studien visar också att många redovisningskonsulter och revisorer tog tillfället i akt att uppdatera sina mallar och att de gjorde det på ett likartat sätt. Företagens rapportering blir mer jämförbar när aktörerna redovisar samma poster i sina resultat- och balansräkningar. Med K3 gick vi från ett flexibelt system till ett mer fast, vilket har gett många fördelar.

Hur kan företagens ränta sänkas genom K3?

– Det är en signifikant skillnad, det visar sig genom vår jämförelse med norska företag och med de svenska, börsnoterade koncerner vi tittat på före och efter K3. Vår teori är att det beror på en aggregerad effekt: när ”alla” företag redovisar sina resultat på samma sätt blir det lättare för banker och andra kreditgivare att bedöma hela branschers och enskilda företags resultat och risk. Kreditgivarna kan jämföra äpplen med äpplen och behöver inte ta höjd för onödigt mycket risk när de sätter villkoren.

Säger studien något om K2 vs K3?

– Inte den här studien i sig, den gäller som sagt koncernredovisning enligt K3 för icke-noterade bolag. Men vi har ett pågående forskningsprojekt där vi studerar vad som avgör om företag väljer K2 eller K3. Vi har bland annat skickat ut enkäter till 600 vd:ar och styrelseordföranden. Svaren indikerar att den starkaste faktorn att välja K3 är att man har långsiktiga planer på tillväxt. Andra skäl är man vill kunna aktivera internt genererade immateriella tillgångar och tillämpa komponentansatsen.

– Angående den remiss angående förändringar som Bokföringsnämnden har ute, där fler bolag föreslås redovisa enligt K3, kan vi konstatera att redovisningen fick en högre kvalitet och jämförbarhet med K3. Samtidigt är ju redovisning enligt K3 mer kostsamt, så det behöver finnas en uppsida för mindre företag innan det väljs. Vi ska komma ihåg att redovisningskonsulter och revisorer starkt påverkar företagen i deras val.

– Tar vi exempelvis förslaget att alla bostadsrättsföreningar ska redovisa enligt K3 så verkar det rimligt att alla ska göra likadant. Det borde ge även dem fördelar gentemot bland annat bankerna på samma sätt som företagen fick.