Genom olika internationella arbeten har även skatter som en del av hållbarhet och transparens lyfts fram. Skatter är inte längre en nationell angelägenheten utan det gäller att bibehålla ett förtroende för det internationella beskattningssystemet och företagens betalning av skatter. Det viktiga är att upprätthålla det inbyggda kontraktet som vi alla är en del av och som får samhällsbyggandet att fungera.

Skatter bygger samhällen

Skatt kommer främst in i hållbarhetsdiskussionen när den ses som priset som vi betalar för ett fungerande och tryggt samhälle som håller över tid. Med skatter köper vi en civilisation. Där kan åsikter hos olika personer gå isär beroende på vilka värderingar man lägger i ett fungerande och tryggt samhälle. Åsikterna kan också gå isär om nivån på skatteuttaget. Nivån på skatteuttaget kan påverka människors vilja att bidra till ett fungerande samhälle genom skattebetalningar. Nivån på skatteuttaget bygger på politiska beslut av de folkvalda och där kan vi ha olika uppfattning. Däremot måste det alltid finns en viss grundtrygghet i ett fungerande samhället för att hålla upp moralen och upprätthålla det samhälleliga kontraktet.

Ekonomisk hållbarhet kan innebära att rätt skatt ska tas ut. Ett fungerande skattesystem bygger på att företag och privatpersoner vill bidra med rätt skatt på rätt sätt. Det är återigen samhällskontraktet där alla ska och vill bidra till det gemensamma. För att kontraktet ska fungera och att företag och privatpersoner ska vilja betala skatt måste de ha ett förtroende för skattesystemet och skatteförvaltningens agerande för att få in rätt skatt. Skatteförvaltningen behöver kontrollera att rätt skatt tas in. Även lagstiftaren har en roll att skapa ett förtroende för skattesystemet. Om lagstiftaren lyckas med konststycket att skapa enkla och tydliga regler som skattebetalarna uppfattar som rättvisa och legitima ökar eller upprätthålls förtroende för skattesystemet.

Om fusket inom skattesystemet blir för stort kommer andra företag och privatpersoners vilja att bidra med skatt att minska. Det är därför viktigt med kontroller och ingrepp från myndigheter mot organiserad brottslighet. Den organiserade brottsligheten och fusk sprider sig lätt om en uppgivenhet om skattesystemets brister sprids. Det samhälleliga kontraktet naggas i kanten och är ett hot mot hållbarheten. Regeringens satsningar mot den ekonomiska och organiserade brottsligheten är därför välkommet för att hålla uppe det samhälleliga kontraktet och ett fungerande beskattningssystem med högt förtroende.

Skatteundandragande är ett problem

Det som kan vara ett problem ur ett hållbarhetsperspektiv är som sagt skatteundandragande. Skatteundandragande är att man på ett skadligt sätt flyttar beskattningen i syfte att undgå eller minska beskattningen. Ett skatteundandragande är skadligt i och med att skatten, som är en gemensam resurs för att uppnå ett hållbart samhälle, inte levereras på avsett sätt. När man talar om det skadliga skatteundandragandet är det inte fråga om legitim och allmänt accepterad skatteplanering, utan undandragande som hotar samhällskontraktet.

En viktig faktor när det gäller företagsskatter är transparensen av dem. Inom EU har man antagit ett direktiv om offentliggörande av inkomstskatteuppgifter. I Sverige har direktivet implementerats genom lag (2023:40) om offentliggörande av vissa stora företags inkomstskatterapporter. Reglerna gäller för räkenskapsår som påbörjas den 1 juni 2024 eller senare. Av förarbetena till lagen nämns som skälet till att reglerna införs är allmänhetens krav på ökad transparens och ökat ansvarstagande när det gäller företagens skattebetalningar. Allmänheten ställer också krav på att företagen ska ta ansvar för deras samhällspåverkan och det bidrag som företag gör genom att betala skatt (SOU 2022:29 Inkomstskatterapporter och några redovisningsfrågor s. 65). Reglerna syftar till att förbättra möjligheterna för allmänheten att få insyn i de stora företagens skattebetalningar. Skattebetalningar är ett sätt att se hur företagen tar sitt ansvar för det gemensamma kontraktet och bidrar till hållbarhet. Reglerna innebär att de stora internationella och nationella företagen ska offentligt redovisa sina inkomstskatteuppgifter per land.

En globalminimiskatt – pelare 2

Det gemensamma kontraktet att betala skatt finns även på global nivå och även förtroendet för det globala beskattningssystemet ingår som en del av jordens hållbarhet som en gemensam resurs. Förslaget om en minimibeskattning för multinationella koncerner är ett samarbete på internationell nivå som har pågått under flera år. Pelare 2 som det också kallas är ett arbete som fokuserar på att motverka skatteundandragande och införa en global minimiskatt. Inom OECD har man motiverat arbetet med att man behöver återskapa förtroendet för det internationella skattesystemet vars svagheter har uppdagats i och med den ökade globala integrationen av ekonomier och marknader. Inom OECD har man arbetat fram modellregler för en global minimiskatt för stora multinationella koncerner. Reglerna syftar till att de stora koncernerna ska betala en skatt på sina inkomster som motsvara en miniminivå på 15 procent i effektiv skattesats. För att genomföra OECD:s modellavtal har EU antagit ett direktiv som ska implementeras i medlemsländerna. Minimiskatten är utformad som en tilläggsskatt som ska betalas av en svensk koncernenhet som ligger högst upp i ägarkedjan. Reglerna gäller koncerner vars omsättning överstiger 750 miljoner euro och omfattar även nationella, inhemska koncerner som inte bedriver gränsöverskridande verksamhet. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari och tillämpas på räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2024 eller senare.

Pelare 2 kan ses som ett steg till en hållbar och rättvis beskattning av jordens resurser. Företagen ska inte kunna välja beskattningsland för att undgå beskattning utan beskattningen av multinationella företag ska vara rättvis mellan länderna och bidra till de olika ländernas samhälle. Att betala en viss nivå av skatt är att göra sin del av kontraktet och bidra till ett fungerande samhälle i de länder som företaget driver sin verksamhet. Som vi tidigare sagt är skatteundandragande ett hot mot hållbarhet och det internationella arbetet bidrar till att upprätthålla förtroendet för det globala skattesystemet.

Skatter ett politiskt styrmedel

Återigen till det svenska skattesystemet som till viss del påverkas av EU. Skatter är ett enkelt sätt för politiker att påverka människors beteende. Genom att höja skatten på en viss företeelse kommer människor att undvika det. I ett annat skede kan skatter användas för att öka ett visst beteende. Genom skatten kan vi få en grön omställning och ett mer hållbart beteende. Ett exempel som visar hur vårt beteende verkligen har förändrats genom en skatt är införandet av skatten på plastpåsar 2020. Sverige valde att ta ut en högre skatt än vad som krävdes av EU-direktivet för att visa krafttag mot användningen. Nu vill den nuvarande regeringen att skatten ska tas bort till den 1 november 2024. År 2021 var förbrukningen 14 tunna plastbärkassar per person och 2022 var förbrukningen 17 tunna plastbärkassar. Det visar att förbrukningen med god marginal understiger EU:s förbrukningsmål på 40 tunna plastbärkassar per person och år. I budgetpropositionen anger regeringen att Sverige uppnår EU:s förbrukningsmål även om skatten skulle tas bort (prop. 2023/24:1 s. 282). Så låt oss nu hålla kvar vårt förändrade bättre beteende! Skatten har varit ett bra exempel på hur man kan förändra människors agerande på ett enkelt och effektivt sätt.