Vad har auktorisationen betytt för dig och branschen?
– Yrket hade låg status på många företag tidigare. Det var lite: ”du som ansvarar för ekonomin, du kan väl ta hand om lönerna också.” Sedan får vi erkänna att det fanns vissa kunskapsluckor också. För yrket och branschen som helhet har auktorisationen haft väldigt stor betydelse. Den visar vilken kompetens vår yrkeskategori besitter för företagsledningar, myndigheter och andra i vår omvärld. Nu finns en förståelse för hur komplext yrket är.

– Även personligen är jag verkligen glad att Löneföreningen och Srf konsulterna gick ihop och att Srf konsulterna drev auktorisationen vidare. Jag gick den första löneutbildningen jag såg, redan innan auktorisationen fanns. Det var en FEI-utbildning som behandlade personalfrågor, avtalsfrågor och juridik. För mig var det sedan givet att söka auktorisation så fort det gick, för att få ett kvitto på att jag har gedigna kunskaper om de lagar och regler som styr lönearbetet.

Hur har löneyrket förändrats i allmänhet sedan 2014?
–  Ny teknik och ökad automatisering är det största. Många manuella uppgifter, som datainmatning och beräkningar, har automatiserats. Det har frigjort tid för löneexperter att fokusera på mer strategiska aspekter av arbetet.  

– Många organisationer har ökat fokus på att säkerställa jämlikhet i lönestrukturen och främja mångfald och inkludering. Flexibla anställningsformer är vanligare och arbetslivsbalans allt viktigare. Vikten av att leverera rätt lön i rätt tid uppmärksammas mer.  Myndigheter i allmänhet och Skatteverket i synnerhet har infört många möjligheter till elektroniskt inlämnande. Avskaffandet av den årliga inlämningen av kontrolluppgifter ledde till mindre stress och tidsbesparingar för lönekonsulterna. 

Hur har ditt yrkesliv förändrats sedan auktorisationen?
– Jag tror inte vi har en enda process som ser likadan ut nu som då. Hela bearbetningsarbetet har förändrats med programvaruutvecklingen. Nya programvaror ställer högre krav på digitalisering och att lönekonsulten lär sig ny teknik.

– Flera kundföretag har lejt ut sin lönehantering och löneslip på papper med tre olikfärgade blad – till och med självkopierande – har jag inte sett på länge. Yngre kollegor vet inte ens hur det såg ut på kontoren på den tiden, som tur är.

– Införandet av GDPR tvingade oss att tänka om helt. Vilken information kan vi ha om våra kunder? Hur ska den hanteras och skyddas? Sedan kom penningtvättslagstiftningen med bland annat krav på identifiering av kunden, i vissa fall även kundens anställda, och en grundlig allmän riskbedömning. Bara för att nämna två ändringar som ställer ytterligare krav på oss.

Hur ska fler lockas till yrket?
– Genom att fortsätta marknadsföra yrket, lyfta både teknologisk och teoretisk kompetens, samarbeta med utbildningsinstitutioner, tydliggör karriärvägar och utvecklingsmöjligheter, jobba med nätverk och mentorskap. Sist men inte minst: jobba vidare med utbildningsprogram och kurser.

Hur förändras jobbet som Auktoriserad Lönekonsult till 2034?
– Kravet på kunskap och ännu bredare kompetens ökar i och med samhällets ökade komplexitet. Jag tänker bland annat på allt fler flexibla kollektivavtal, olika arbetsmarknadsförsäkringar, ökade rapporteringskrav, krav på snabbare hantering samt en etisk och hållbar löneprocess.

– Globaliseringen och den fria rörligheten på arbetsmarknaden innebär många nya frågor. Tekniken, nu även AI, påverkar alla processer och ändå är vi bara i den resans början, det ser vi nu. Min bestämda uppfattning är att lönekonsulter har mycket att lära, göra och bidra med även i den närmaste framtiden.