Jag har i ett flertal artiklar kritiserat Skatteverkets kontrollverksamhet bland annat för att handläggarna driver processer med sina egna personliga uppfattningar. Handläggarna följer helt enkelt inte alltid Skatteverkets styrdokument och i vissa fall har skattetillägg till och med påförts.

Troligtvis beror problemet huvudsakligen på bristande kunskap som i sin tur bottnar i otillräcklig intern utbildning. Med bristfällig utbildning finns det också en risk att handläggarna kan få för sig att de kan och vet bättre än Skatteverkets rättsliga experter. Man kan också tänka sig att viljan att beskatta är så stor att handläggarna faktiskt inte vill veta vad de egna rättsliga experterna tycker. I ett avslöjat fall hade handläggarna särskilt efterfrågat rättsavdelningens bedömning men i sin fiskala iver beslutade de precis tvärtom.

Till min och många andras stora glädje kan jag dock nu berätta om ett fall där Skatteverkets rättsavdelning verkat ha tröttnat på att handläggarna inte följer de rättsliga styrdokumenten. Därför har man begärt resning i Högsta förvaltningsdomstolen i ett mål där Skatteverkets handläggare fått rätt i både förvaltnings- och kammarrätten. Glädjande nog har dessutom prövningstillstånd meddelats.

I underrätten

Nu kanske du funderar på hur Skatteverket kan ha fått rätt i både förvaltningsrätten och kammarrätten trots att handläggarna drivit processen direkt i strid med Skatteverks officiella uppfattning. Dessutom med ett beslutat skattetillägg. I så fall är du inte ensam i din fundering. Svaret ligger nog tyvärr i att processen i underrätten allt för ofta inte är tillräckligt rättssäker. Det finns domar där Skatteverkets beslut är närmast häpnadsväckande felaktiga, men trots det har ingen av de inblandade domarna i underrätten reagerat. Det är först sedan Högsta förvaltningsdomstolen prövat frågan som den enskilde har fått rätt. Mot denna bakgrund är det kanske inte förvånande att Skatteverket endast fått rätt i ett av de tio senaste momsmålen som fått prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen.

Stora krav

När det gäller nu aktuellt mål där Högsta förvaltningsdomstolen beviljat prövningstillstånd är det intressant att den skattskyldige framfört att befrielse från skattetillägg bör medges eftersom det är en komplicerad fråga. Och hur kan det inte vara en komplicerad fråga när Skatteverkets officiella uppfattning inte överensstämde med förvaltnings- och kammarrättens tolkning? Men kammarrättens ledamöter ansåg uppenbarligen att den enskilde borde veta bättre än Skatteverkets rättsliga experter. Det är alltså inga små krav som ställs på de enskilda företagen. Att en utredning av Rättvis skatteprocess visar att befrielse från skattetillägg endast medgavs i 1,8 procent av de över tusen granskade skattetilläggsmålen i underrätten är utifrån aktuellt mål kanske inte så överraskande.

Vilken fråga ska prövas i HFD?

Frågan som nu fått prövningstillstånd gäller om avdrag kan medges på kapitalförlust på en fordran som erhållits i samband med försäljning av näringsbetingade andelar. Av Skatteverkets rättsliga vägledning framgår att avdragsrätt föreligger, såvida det inte finns intressegemskap mellan parterna. Bedömningen är enligt min mening fullt naturlig då det saknas lagstöd att neka avdrag. Att avdrag inte kan nekas följer också av att det är två helt skilda transaktioner. Dels försäljning av näringsbetingade andelar, dels köp av fordringsrätter. Och den andra transaktionen ska naturligtvis prövas helt skilt från den första.

Det kan också noteras att i sin begäran om resning skriver Skatteverkets att beslutet att inte medge avdrag är en ”uppenbart oriktig rättstillämpning.”

En tydlig signal till Skatteverket och förvaltningsdomstolen

All heder åt alla på Skatteverket som har arbetat med resningsansökan. Det föder hopp för alla de medborgare som verkligen anstränger sig för att försöka efterfölja den många gånger snåriga och komplicerade skattelagstiftningen.

Men det kanske inte är alla på Skatteverket som uppskattar processen. För den som hela tiden och ihärdigt förnekat problemet kan det bli svårt att fortsätta stoppa huvudet sanden och blunda för bristerna. I vad mån Skatteverkets högsta ledning kommer att inse behovet av utbildning återstår att se. Klart är i vart fall att resningsansökan är en tydlig signal till Skatteverkets högsta ledning att trots allt ta kritiken på allvar.

Det är också en tydlig signal till förvaltnings- och kammarrätten att de kanske inte ska utgå ifrån att Skatteverkets handläggare aldrig gör fel. Kanske kan man också se det som en påminnelse att även den som inte har råd med dyra skatteexperter har rätt till en objektiv och rättssäker process utan att få prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen. För det är väl inte för mycket begärt att förvaltnings- och kammarrätten faktiskt ägnar någon enstaka timme åt att kontrollera vad som framgår av Skatteverkets rättsliga styrdokument?

Fotnot: 3 januari 2023 beslutade Högsta förvaltningsdomstolen i enlighet med Skatteverkets begäran att undanröja påfört skattetillägg. Det betyder att de rättsliga experternas tolkning vann framgång framför handläggarnas. Nu återstår att se hur detta påverkar de interna utbildningarna och rutinerna.