Branschaktuellt Lön Redovisning

Kongressdagar 2023: ”Vad händer sen”

– Vi ser inte längre ut att bli smartare. Människor blev allt intelligentare från 1930 till slutet av 2010-talet. Varför är det så? Kan det ens stämma? Det undrade ekonomiprofessor Micael Dahlen under sitt mångfacetterade föredrag ”Sen då”. Om vad framtiden kan ha i beredskap.

Text: Srf konsulterna •

28 september 2023

Annons

– Det är funktionellt och smart att glömma sådant vi inte behöver komma ihåg, för att inte överbelasta vår hårddisk här uppe. Det kallas för funktionell glömska sade Micael Dahlen och pekade mot sitt huvud.

Han fortsatte med ett exempel med delfiner som lever 50 procent längre i det fria, än under mänsklig omsorg. När de själva gör vad de vill – när de vill.

– Forskarna upptäckte också att en eller flera delfiner hade läkarkompetens, den ledde sin flock ner och så skrubbade de sig i grus på botten och mot sjögräs som var läkande och antiinflammatoriskt. Det glömde de bort när vi skötte om dem. Vi har också sådana kunskaper, som vi kan använda om vi skapar tillgång till dem.

Nyttan av chefen

– Marginalnyttan av att en mellanchef kommer till jobbet är negativ när de haft jobbet i fem år, enligt amerikanska studier. Produktivitetsstudier i Sverige som visar att de som haft jobbet länge är lika produktiva med två timmars kortare arbetstid per dag. De kan helt enkelt göra jobbet snabbare, men i stället fyller de tiden med annat. Skenbajsa till exempel, sade Micael Dahlen och hänvisade till hårda forskningsdata om saken.

Dags att dö?

Dahlen konstaterade att människor inte längre kan matcha robotar på många fronter. Såväl inom industrin som inom tjänstesektorn. Vilket väcker frågan:

– Om vi inte ska vara maskiner längre, då ska vi väl utveckla humankapitalet. Vad det nu är? Vad kan vi människor som robotar, AI och maskiner inte kan göra? Vi kan dö till exempel. Det kan inte robotarna. Det kanske är det vi ska fokusera på, sade Micael Dahlen och drog ner ännu ett skratt från publiken.

Han gick vidare till frågan om vad människor grämer sig över. 90 procent hade något de ångrade att de inte gjort.

– Men när man frågar om de vill ha just det där gjort, om man fixar det då åt dem, då svarar 80 procent att de inte vill uppfylla det där målet de hade. Men då kanske det inte var det man verkligen ville göra från början. Så det är kanske det vi ska göra: fokusera på det vi verkligen vill göra och göra just det. Jobba, skapa, byta bana så många gånger vi vill. Vi har inte bara ett liv. Vi kan leva många sorters liv!

– Pandemin skyndade på en utveckling som vi hört så länge att det började bli en floskel: ”Nu kommer robotarna och automatiseringen som tar våra jobb”. Det tog 102 år, men nu är robotarna här, sade professor Micael Dahlén