Remisstiden gick ut 15 december 2023. Då hade 40 organisationer och myndigheter gett sina synpunkter på slutsatserna i utredningen, som pågått sedan december 2021. Den hette ursprungligen Bolaget som brottsverktyg. En expert från Srf konsulterna ingick i utredningen. En promemoria gällande digital inlämning av årsredovisningen kom för ett år sedan.

Utredningens uppdrag var inte att förorda en återgång till revisionsplikt för alla bolag, vilken upphävdes 2010. Det var, enkelt uttryckt, att lista argument för och emot och klargöra vilka lagändringar som kan krävas vid en förändring. Allt med ambitionen att stoppa kriminella från att använda bolag för brottslighet.

Utredningen har också tagit ställning till en rad andra frågor som Srf konsulterna också har uttalat sig om, se faktaruta nedan.

Samsyn i bransch och remissinstanser

– Företagarna, Svenskt Näringsliv, Småföretagarnas Riksförbund, Revisorsinspektionen, FAR och Bolagsverket – jag skulle vilja säga alla som är mycket väl insatta i vad det skulle innebära i praktiken med ett återinförande av revisionsplikt – uttrycker på olika sätt att det varken är effektivt eller proportionerligt, konstaterar Lena Lind och fortsätter:

– Att vi aktörer ligger så pass nära varandra i våra svar visar att vår samverkan fungerar i praktiken. Vi har kontinuerligt ett värdefullt kunskapsutbyte med såväl myndigheter som andra bransch- och intresseorganisationer. Jag är exempelvis ledamot i Bolagsverkets insynsråd och det står helt klart att de vill skärpa sina kontroller och jobba mer riskbaserat, men då måste de få resurser till det. Jag vet att Skatteverket för liknande resonemang.

I remissvaret tillstyrker Srf konsulterna alla förslag i utredningen som ger Bolagsverket en utökad kontrollerande roll. Och påminner om att Skatteverkets kontrollverksamhet är utformad för att upptäcka och förhindra felaktigheter och brott. Varken en revision eller upprättandet av ett årsbokslut har, som bekant, den ansatsen eller funktionen.

Myndigheternas roll

Vid en läsning av remissvaren står det klart att inte heller FAR, som organiserar landets revisorer, ser det som realistiskt att revisorer ska granska alla bolag och därmed effektivt förhindra brott. Liksom Srf konsulterna betonar de myndigheternas roll och ansvar när det gäller brottsbekämpning. Lena Lind utvecklar:

– Vår profession kan och ska stötta och komplettera, vilket vi gör redan idag. Men den grundläggande principen måste vara att myndigheterna har det övergripande ansvaret för all brottsbekämpning. För att de ska kunna jobba mer riskbaserat behövs utökade möjligheter till dataanalys, nya verktyg, förstärkt kompetens och delvis nya arbetsmetoder. När det gäller samkörning av olika register finns det i dagens lagstiftning vissa begränsningar, bland annat med hänsyn till den personliga integriteten. Vi menar att insatser där har reell effekt för att stoppa brott genom bolag på ett sätt som inte uppnås genom revisionsplikt för de minsta bolagen.

Redovisningskonsultens roll

I remissvaret från Srf konsulterna förs ett resonemang om redovisningskonsultens framtida roll, om utredaren trots allt kommer fram till att någon annan aktör än staten ska utöka sina kontroller av bolagen för att förhindra brott.

Claes Eriksson, redovisningsexpert vid Srf konsulterna – och den som sammanställt remissen – skriver att det då är bättre: ”… att kräva specifikt riktade granskningar eller intygsgivande av extern part vid till exempel ansökningar av olika sorters bidrag. Det skulle kunna genomföras av såväl auktoriserade revisorer som oberoende auktoriserade redovisningskonsulter. På det sättet skulle man komma undan problemet med att det finns för få revisorer, vilket i dagsläget är ett stort problem. Förutom att lösningen med stor sannolikhet är mer effektiv för att förhindra brott är den också möjlig att genomföra i praktiken betydligt snabbare.”